Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det svenska lantmäteriet inrättades 1628 och har för lantbruket spelat en utomordentlig
roll — det har dessutom skapat ett kartbestånd, som hör till det yppersta i Europa och
som rymmer ett ofantligt rikt, ännu långt ifrån fullständigt utnyttjat kulturhistoriskt
material. På denna bild ses tre lantmätare, klädda i bredskyggiga hattar, eleganta rockar
med skärp, sysselsatta vid ritbordet och med korstavla. — Detalj från lantmäterikarta
från 1600-talets slut. Krigsarkivet.
JORDBRUKET FÖRE STORSKIFTET.
AV SVEN DAHL OCH CARL ERIK NORDENSKJÖLD.
Lika omväxlande som Sveriges åkerjord, lika varierande var det gamla
svenska jordbrukets karaktär och inriktning. Seder och bruk, hustyper
och odlingsmetoder växlade från trakt till trakt. Så bodde man exempelvis
i somliga trakter, exempelvis i Dalarna, helst i stora byar, på andra
ställen såsom i Västsverige dominerade den ensamt liggande gården. På
Gotland hade varje bonde i huvudsak sina ägor samlade i ett sammanhängande
ägo komplex; han kunde alltså sköta sin jord fullständigt efter eget
gott-finnande. På Öland däremot bodde bönderna tillsammans i byar med
ägorna starkt sammanblandade, och bygemenskapens stränga regler
präglade bondens dagliga arbete och alla hans åtgöranden.
Tyvärr har man ännu ej på långt när genomforskat de
brukningsmetoder, som präglade 1600-talets jordbruk. Mycket svårarbetat men givande
material ligger ännu i arkiven och väntar på forskaren. Särskilt värde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
