- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
186

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/ gammal tid torde det gällt som regel, särskilt på smärre
jordbruk, att säden avtogs med skära och ängen slogs
med lie, tydligtvis för att förhindra onödig spillning vid
skörden. En intressant notis härom lämnar biskop A.
Hhgzelius i Linköping, i det han berättar, att han
tillsammans med fadern, som var präst och icke hade råd
att hälla mer än en dräng, fick arbeta *med lian på
ängen och med handskiäran på åkern». — Akvarell av
okänd konstnär, tillhörande en serie, i vilken även
planschen vid sid. 52 ingår. Nationalmuseum.

hängde samman med att
det småländska
lantbruket huvudsakligen var
inriktat på boskapsskötsel.
Därför kom också ängen
att upptaga flerdubbelt
större areal än åkern. Även
ängsskötseln var dock ex-

tensiv, ty vanligen höll man
lör stor kreatursstam, så att man, då fodret tidigt på våren började tryta,
släppte ut kreaturen att beta av brodden på ängarna. På detta sätt
min-skaäes höförrådet till kommande skörd och trampades ängarna ned av
boskapen. Genom denna svältfödning försvagades boskapen och minskades
avkastningen.

stenröjning voro enligt
samtida vittnesbörd
sällsynta företeelser, och
säden, särskilt kornet, skars
vanligen med handskära,
»vilket väl», enligt Linné,
»kostar på gummornas
rygg». Till tröskningen
användes givetvis slagor.

Åkerarealen var ringa.
I Konga härad
(Kronobergs län) rådde sålunda
vid 1600-talets början så
stor spannmålsbrist, att
allmogen själv nästan
varje år måste köpa säd. 1749
klagas över att
betesmarker och hagar kunde vara
milsvida, medan
sädesgär-dena högst omfattade åtta
tunnland.

Denna fördelning
mellan betesmark och åker

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free