Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En konkret föreställning om utseendet pä en mellansvensk herrgärd och arbetslivet pä
1600-talet ger en färglagd vignett pä »Grundritningh aff Biörnö [i Boslagen] gårds åker
och äng samt alle de bondegårdar, som innan rå och rör begripne ähre» (1665).
Bebyggelsen består av enbart enväniga timmerhus under trä- eller torvtak, i tvä vinkelformigt
sammanlöpande linjer. En egendomlig verkan göra de många smala, höga skorstenarna.
Framför byggnaderna åker, där just skörd pågår: en bonde slär med lie, medan en annan
binder upp säden, båda klädda i bredskyggiga hattar och korta byxor, och en kvinna
räfsar. Säden i hopbundna runda skylar. Några av husen äro helt eller delvis (knutarna)
rödmålade. Detta var i allmänhet ett tecken på ägarens burgenhet och högre sociala
anspråk — fattigmans koja och småbondens stuga voro omålade. Bruket av rödfärg för
prydande och konservering av trähus är gammal i värt land — den i bd 4, sid. 45 avbildade
Julitatavlan visar sålunda ett stort antal rödmålade stugor. Den vita stugknuten torde
däremot vara en ny tids uppfinning. — Nordiska museet.
stocken. I fråga om brukningssättet var tvåskiftesbruket det allmänna.
Detta tillgick så, att åkerjorden, som såvitt möjligt samlats till enhetliga
områden och genom inhägnad skilts från ängs- och betesmarker med
stängsel, avskildes i två hälfter, som växelvis vartannat år besåddes med säd och
vartannat lades i träda. Trädan betades ofta av får, svin och gäss. Detta
brukningssätt var gammalt och användes av Östgötabönderna redan på
landskapslagarnas tid.
Korn och råg voro huvudsädesslagen, men rågens relativa betydelse
växte. Havre odlades ännu under stormaktstiden endast obetydligt, men
blev mera allmän under 1700-talet. Vetet däremot var bondens »ångersäd».
Det fordrade en omsorgsfullare skötsel av jorden, än man var van vid, och
därför fick lantmannen ofta ångra, att han besått sina åkrar med detta vår
tids viktigaste sädesslag. Det är därför naturligt, att veteodlingen vid denna
tid var högst obetydlig. — 1 Sollentuna socken (Uppland) uppgick sålunda
1640 havren till 12% av skörden och vete endast till 4%. Råg utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
