Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I andra
framställningar finner man mera
glädjande ting. Visserligen var
arbetet tungt och jämfört
med t. ex. jordbruksarbete
mycket mera farligt.
Riskerna för vad vi skulle
kalla olycksfall i arbete
och yrkessjukdomar voro
med dåtidens bristande
skyddsmedel avgjort
större än nu. Men det
saknades icke omsorger om
arbetarna, deras
utbildning och deras
förhållanden i övrigt.
I äldre tid voro
arbetarna i allmänhet
anställda hos bergsmännen direkt
i egenskap av tjänstefolk
eller daglönare. Som bonden gick bergsmannen i arbete med sina drängar.
En skillnad var dock, att vid mera kvalificerat arbete kunde de anställda
»påräkna något högre betalning än de i landet samtidigt allmännare gängse
tjänstefolks- och dagsverkslönerna» (Sommarin). Kvinnligt arbete
betalades med hälften av männens löner, och barnarbete förekom icke minst inom
bruksindustrien. Dessa förhållanden fortsatte länge, men man märker i
många avseenden en förändring fram emot 1600-talets slut. Åtminstone
till en del låter sig denna förklaras som en påverkan från de nyinflyttade
utländska arbetarna. De voro, som förut sagts, icke anställda hos
bergsmän av det gamla slaget. Deras anställningsförhållanden liknade mera vår
tids arbetares. De många bruken i Uppland vittna ännu i dag med sina
långa bruksgator om välordnade arbetarebostäder av ett visst slag.
Då de äldre mera patriarkaliska förhållandena upphörde, måste frågan
om tillväxten inom yrket ägnas en viss uppmärksamhet. Att detta
verkligen började behövas, synes t. ex. av en Bergskollegiets förordning 1685,
där det heter, att »när någon kvick och snäll pojke först träder i tjänsten
honom då av ämbetslådorna må givas ungefär 10 daler kopparmynt, mer
En smed vid ässja och städ. — Detalj av vinjett till en
»Karta öfver Kopparbergs län», kopia efter original från
1600-talets slut eller 1700-talets början.
Lantmäteristy-relsens arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
