Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan inom de tre första åren efter kriget hade på varven i Kalmar
och Riga 5 örlogsskepp blivit byggda. Och så snart staplar blivit anlagda
vid Karlskrona, arbetades huvudsakligen på sistnämnda plats med största
iver på framställandet av örlogsfartyg av olika storlekar och slag. Flottan
tillfördes på detta sätt 6 å 7 skepp årligen, och år 1684 räknade den
sammanlagt 30 skepp och 10 fregatter förutom smärre fartyg. Vid sidan härav
förbyggdes och reparerades de gamla, varigenom flottan snart kom upp i
en aktningsvärd materiell styrka. Icke utan stolthet torde Hans
Wachtmeister år 1689 ha gått till sjöss från Karlskrona i spetsen för en välrustad
flotta om 33 skepp, 6 fregatter och 6 smärre fartyg, de flesta fullt moderna,
för att med den svenska sjömakten såsom argument övertyga den danske
konungen om lämpligheten att falla till föga i den då akuta holsteinska
frågan — en demonstration till sjöss, som helt hade avsedd verkan.
Givetvis undergick flottans fartygsbestånd under åren en viss minskning
genom slopningar och på annat sätt, men genom det successiva
ersättnings-och nybyggnadsarbetet kunde dock konung Karl XI vid sin död (1697) lämna
i arv till sin son en av bl. a. 37 rangskepp bestående flotta, de största av dem
bestyckade med ända till 90 å 100 kanoner. Det var en sjömakt, som på
mindre än två decennier fördubblats och dessutom i övriga avseenden stod
på höjden av sin tids utveckling.
Konungens omsorger om sjövapnets förkovran gällde emellertid icke
blott skeppsbyggnaden. Den allmänna uppryckning, som Karl XI med
kraftig hand genomförde inom rikets förvaltning, gav sig även tillkänna på detta
område. Nyss har anförts, hurusom ledningen av flottans angelägenheter
direkt under konungen lades i en mans hand. Visserligen existerade ju
alltjämt sjövapnets sedan 1630-talet högsta myndighet Amiralitetskollegium,
men i praktiken var det Hans Wachtmeister, som var —
Amiralitetskollegium!
Särskilt var detta fallet under åren 1683—89, då kollegiet hade sitt
hemvist i Kalmar, innan det definitivt flyttades till Karlskrona. Genom att
Wachtmeister utnämndes till guvernör över Kalmar län, Blekinge och Öland
FACSIMIL VID DENNA SIDA. För den dr 1689 rustade svenska flottan under Hans
Wachtmeisters befäl utfärdades vidstående »seglationsordning», angivande den formering,
de fyrtiofem skeppen skulle intaga vid segling i trångt farvatten, i rum sjö och till ankars,
ävensom slagordningen vid strid. Med utsökt omsorg har här satts på pränt såväl
namnen ä skeppen och deras chefer som bestyckningen pä vart och ett av dem. ■—•
Rigsarkivet, Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
