Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avgörande intryck från
franska planlösningar av
symmetrisk typ kommo
att utmynna i ett slags
normalplan under slutet
av 1600-talet i slotts- och
herrgårdsarkitekturen.
Brottningen mellan
svensk medeltid och
renässans fortsatte långt in
på 1600-talet icke minst
vad kyrkoarkitekturen
angick. Dess segt
kvardröjande gotiska drag har
framhållits i sammanhang
med stormaktstidevarvets
äldre arkitektur (se bd 4,
sid. 366). Först under
karolinsk tid fick den
svenska kyrkobyggnaden en
speciell motsvarighet till den italienska centralkyrkan av renässanstyp:
rundtemplet fick ännu en gång fotfäste i Sverige.
Det under 1600-talets förra del påbörjade monumentalbygget Riddarhuset
fortsattes under karolinsk tid efter Jean De la Vallées program (av år
1660) och framträdde i full glans omkring 1675 med takets sirligt svängda
silhuett fullt färdig och med sina allegoriska takskulpturer och de nobelt
formulerade sentenserna i guldbokstäver som ett diadem runt pannan.
Gunnar Mascoll Silfverstolpe har i sitt arbete om Riddarhuset funnit det
rätta uttrycket för effekten, då han beskriver den sålunda: »Jean De la
Vallée täcker det konstfullt snidade skrinet». Inuti fick »skrinet» genom
samme De la Vallée sitt monumentala trapparti, och hovmålaren
Ehren-strahl smyckade (vilket berättas på annat ställe i detta band) den stora
salen med sin väldiga »invention», den allegoriska plafonden »Svea tronar
bland Dygder».
Den under yngre Vasatid allt fastare utbildade regulariteten beträffande
trädgårds-, slotts- och stadsplaneanläggningar vann ytterligare terräng under
karolinsk tid och kulminerade slutligen — under impulser från italiensk
Ett strälformigt anordnat gatunät av den typ, som i Hom
utgår från Piazza del Popolo, anses ha spelat en
förebildande roll vid uppläggningen av Karlskrona stadsplans
hjärtpunkt, Stortorget, med dess magnetiska anhopning
av viktiga byggen och gatornas inriktning. •— Stadens
grundläggningsprojekt av E. Dahlberg 1683.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
