Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt detta illustrerar den italienska och franska barockens krav på en
monumental stadsbild, som för övrigt fortfarande har sitt säkra ankarfäste
i svenskens fantasi, då Stockholms generalplan med dess axelsystem och
huvudpunkter kommer på tal bland stadsplanerare och arkitekter.
Diskussionen kan då gälla antingen Ragnar Östbergs förslag att slutgiltigt ordna
Helgeandsholmen, främst planen framför Riksdagshuset, eller
stadsplane-nämndens med jämna mellanrum upptagna problemdebatt rörande
Sveavägens eventuella framdragande till Gustav Adolfs torg. Så aktualiseras
alltjämt i vår egen tid frågeställningar från 1600-talet.
MILITÄRER OCH ARKITEKTER.
Militärarkitekturens perspektiv alltifrån de äldre Vasaslottens massiva
rundlar utmynnar under karolinsk tid i märkliga byggnadsföretag,
framför allt i Karlskrona (jämte Karl Magnus Stuarts under Erik Dahlbergs
överinseende utstakade stadsplan och fortifikation även örlogshamnen och
sjöfästningarna Kungshall och Drottningskär), Karlshamn, Göteborg (Göta
lejon och Kronan, bild se bd 4, sid. 174), Marstrand (Karlstens fästning),
vidare förstärkning av fortifikationen vid Vaxholm, Kalmar och efter
danska avträdelserna speciellt Hälsingborg och Landskrona.
De män, som arbetade med eller hade sina utgångspunkter i
militärarkitekturens speciella uppgifter, fingo den största betydelse även på andra
områden. Särskilt gäller detta Erik Dahlberg, vars gigantiska och
outtröttliga arbete i fosterlandets tjänst hade en genomgripande räckvidd och
innebar en fortsättning på bred front av Hans Flemings under yngre Vasatid
i skilda uppgifter engagerade kapacitet.
Ur de svenska militärarkitekternas led kom också den vid slottet i
Rer-lin och andra märkliga byggen i Tyskland verksamme Johan Fredrik
Eosander von Göthe. Och som ung fortifikationsingenjör kom, vilket redan
berörts i band 4, Nikodemus Tessin d. ä. att göra sin entré i svensk
arkitekturhistoria. Som stadsplanerare i Norrland fick han under
generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvuds ledning sina första viktiga
uppgifter.
Johan Andersson Wärnschiöldhs vittomfattande verksamhet som
fortifikationsofficer och stadsplanerare får icke heller glömmas. I sin
medlarroll mellan nederländsk och fransk befästningskonst utgjorde han en viktig
länk mellan Fleming och Dahlberg, av vilka den sistnämnde hörde till
Sv. folket genom tiderna V. — 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
