Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.’-ta
Det i karolinska byggnader ofta
återkommande »säteritaket», en speciell takkonstruktion
med dubbelt takfall, har lockat många
forskare att söka ursprunget dels i urgammal
nordisk hallbyggnads- och staukyrkotradition,
dels i utländska urnler 1500- och 1600-talen i
landet lancerade nyheter. »Italianen» fick en
viss variant av takformen stundom heta.
Ovanstående ritning återgår, enligt Sten
Kar-ling, som ägnat saken stor uppmärksamhet,
på ett projekt från 1600-talets mitt av Jean
De la Vallée. — Börringekloster.
beröras under rubriken »militärer
och arkitekter», hade, jämte en hel
rad fästningsföretag i
Östersjöprovinserna, planerats och mer eller
mindre direkt utförts under hans
personliga överinseende. Sagans
sjumilastövlar rinna en i tankarna,
då man läser om hans
inspektions-resor kors och tvärs över
stormaktsväldets areal; de blevo
mannaålderns fortsättning på hans ungdoms
äventyrliga studieresor i Syd- och
Mellaneuropa, under vilka han tre
gånger utan att nå målet sökte
komma till Jerusalem. Denne
kring-synte svensk stod som
fortifika-tionsbyggare på höjden av
internationellt kunnande, men
samtidigt har sakkunskapen funnit, att
hans förslag blevo »alltmera
självständiga och städse lämpade efter
den plats, som för varje tillfälle
var i fråga» (Ludvig W:n Munthe).
Även civilarkitekten Dahlberg
kunde konsten att lämpa sig efter
givna villkor. Därför hör han
alldeles särskilt med i en skildring av
nationella tendenser i den karolinska epokens arkitektur. För Jönköping
utarbetade han flera märkliga projekt. Rådhuset där var ett, Västra
kapellet ett annat; för Askersunds landsförsamlings kyrka byggde han Soopska
gravkoret. Sitt eget byggde han vid Turinge kyrka med arkitekten ingenjör
Mathias Spihlers hjälp. I sin rena, strama stil är detta karolinska gravkor
mannen värdigt (bild se sid. 315). En jämförelse mellan detta och
Karolinska gravkoret vid Riddarholmskyrkan i Stockholm skulle kunna bilda
utgångspunkten för en diskussion om olika tendenser i den karolinska barocken.
Något väsentligt i Dahlbergs uppfattning av den svenska traditionen
och intima kännedom om landets villkor får under nästa sekel sin fortsätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
