Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för dörren, hopas de konstnärliga uppgifterna i nära anslutning till den
ceremoniella kroningsapparaten. Då de inhemska resurserna voro
blygsamma, kommo beställningarna att till stor del gå till utlandet. Sålunda
vänder sig Kristina till Holland och Frankrike med stora textilbeställningar;
och för utsmyckningen av Uppsala slotts rikssal med plafondmålningar
göres det i sin art märkligaste uppdraget i svensk målerihistoria, utfört av
Jacob Jordaens, den flamländska konstens främsta namn vid denna tid.
En händelse, värd att anteckna i detta sammanhang, är ankomsten av
kejsar Rudolf II :s konstkammare från Prag 1649, ett krigsbyte, som
tillförde det magra svenska konstbeståndet några av den italienska
renässansens yppersta målningar — tyvärr blott för några år. Då drottningen for,
tog hon det värdefullaste med sig.
Under dessa år, då skepp med dyrbara konstverk ofta komma uppför
Stockholms ström, växer även den svenska målarkretsen. De enskilda
stormännens initiativ är här icke att förbise; särskilt Magnus Gabriel De la
Gardie och Carl Gustaf Wrangel ha betytt mycket för ökandet av de
konstnärliga relationerna med utlandet. Det är dock först och främst kring
drottningen, som målarskaran fylkas. I denna överväga holländarna:
porträttmålare som David Beck, Hendrik Miinnichhoven och inom miniatyren
Alexander Cooper må nämnas; djur- och genremålaren Govert Camphuysen
(se bilderna sid. 177 och 281) representerar en ny konstart. Vid sidan av
dem komma nu fransmännen: Sébastien Bourdon, en av den franska
konstakademiens stiftare, på kort besök; Salomon De la Houvre, i främsta
rummet sysselsatt av Lennart Torstenson (se nedan); Nicolas Valleri, som inom
monumentalkonsten inleder den karolinska epoken, bl. a. genom sina
arbeten i De la Gardies slottsbyggen; Pierre Signac, på emaljmåleriets område
den förste i vårt land (en bild se ovan sid. 12). En av tidens ypperligaste
gravörer, Jeremias Falck från Danzig, gästar Sverige under några år, och
vi ha honom att tacka för en rad utomordentliga porträtt av tidens svenska
statsmän och krigare.
Denna uppräkning säger inte just mer än att konstintresset och de
konstnärliga krafternas kvalitet stigit avsevärt. Vad som därutöver skett kunna
vi fatta först inför deras produktion, av vilken rester bevarats.
Låt oss kasta en blick på några av Kristinatidens porträtt. Vilken
skillnad från de tidigare konterfejen! Bourdons eleganta, kanske alltför djärvt
stiliserade målningar av Kristinas, Karl Gustavs eller greve Vasaborgs drag,
David Becks holländskt sakliga, psykologiskt inträngande tolkningar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
