Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som porträttmålare var Martin Meytens d. å. (från 1677 verksam nästan hela sitt liv i
Sverige) näst Ehrenstrahl landets främste. Från hans första tid i Sverige härröra dessa
holländskt blodfulla porträtt av brukspatronen Georg De Besche och hans icke mindre
vederhäftiga maka, Margareta von Emersen. — Privat ägo, Fullerö Villa, Västmanland.
Schröder (bilder se bd (5, sid. 21, 25 och 245), vilka efter hans död (1724)
utgöra den generation, som leder över arvet från stormaktstiden till Frihetstiden.
Samtidigt som Sveriges makt ökats har målarnas sociala ställning
beskrivit en stigande kurva. För de vid kungahovet och hos adeln anställda
konstnärerna gäller, att de voro befriade från skråtvånget. Vid århundradets
början torde de icke ha räknats som mycket förmer än hantverkare, men
senare blir deras ställning bättre. Jacob Hoefnagel prydes med Gustav Adolfs
medalj, David Beck med Kristinas jämte titeln kammartjänare, Ehrenstrahl
med titeln hovintendent samt, liksom von Krafft, med adelskap — detta
för att, som Ehrenstrahls sköldebrev säger, »skilja en sådan konstnär från
den gemena målarhopen».
KLASSICISM OCH FESTVÄSEN.
I Frankrike och Italien betraktades porträttet som en lägre konstart.
Den stora konsten var något annat, enligt gällande konstlära framför allt
det historiemåleri, som hämtade sina ämnen ur antikens guda- och
hjältesaga; för att motsvara den upphöjda smaken, le grand gout, som propage-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
