Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delse med liknande medel, med hjälteattributens tillhjälp, omfattar ett helt
socialt skikt och blir det aristokratiska porträttets signum, torde man våga
sätta i samband med hovfesterna. Också finna vi mer än en gång, att
konstnärerna visa sig lika användbara för förfärdigandet av antikiserande
festrekvisita som i sin egentliga bransch; sålunda finns det en räkning av Nicolas
Valleri från 1649, som upptager såväl porträtt av drottning Kristina som de
försilvrade och förgyllda hjälmar och harnesk med lejonmascaroner, vilka
dennas mytologiska roller i årets baletter krävde.
För slottens utsmyckning voro de klassiska gestalterna tacksamma motiv.
Från Kristinas tid bevaras ett större verk, som kan berätta om inriktningen åt
denna ämneskrets. Ar 1648 fick Lennart Torstenson sitt slottsbygge
Ulvsunda under tak, och då torde de två följder ov olikformiga takmålningar ha
tillkommit, som där fortfarande pryda riddarsalen och musikrummet. Som
deras mästare kan man våga utpeka den ovannämnde Salomon De la Houve,
vilken just vid denna tid står i fältmarskalkens tjänst som konterfejare. I
dessa båda följder av takmålningar är som på renässansens kasett-tak varje
bild avskild från de andra genom inramade listverk; den italienska barockens
kompositionssätt att väva in plafondens olika figurgrupper i varandra har
ännu ej nått vårt land. Konstnären har på ett fördomsfritt sätt lånat motiven
från en äldre gravyrföljd, ehuru med förgrovande av formerna.
Av speciellt intresse är plafondernas persongalleri från Parnassens och
Olympens sagovärldar. I musiksalen äro fyra sånggudinnor placerade kring
en mittbild, på vilken Apollon framställes spelande för djuren; de
ungdomliga dragen på denna föga klassiska Apollongestalt äro en blond svensk
pojkes och torde i själva verket tillhöra fältmarskalkens son Anders.
Riddarsalen visar scener ur Ovidii Metamorfoser; en av den sydländska konstens
under århundraden mest omhuldade motivkretsar har därmed funnit sin väg
till vårt avlägsna land. Phaeton kör sin solvagn, och Apollon avskjuter sina
pilar, Pallas besöker Avunden, Icarus störtar, och Ganymedes stiger mot
himmeln. I flera fall visa målningarna — i motsats till sina graverade
förebilder — ordentligt ehuru karusellmässigt påklädda figurer, vilka dessutom
äga överraskande vardagliga anleten; Pallas är ej olik drottning Kristina.
Ovidii Metamorfoser uppdyka vid samma tid som motivförslag i
Kristinas ovannämnda beställning av plafonder hos Jacob Jordaens i
Antwer-pen. Beträffande formen anger drottningen emellertid en riktlinje, som helt
avviker från Ulvsundamålningarnas stafflibildmässiga, i ögonhöjd sedda
figurer; Kristina begärde — och fick — i överensstämmelse med det itali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
