- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
342

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förstå, vad den sinnrike uppfinnaren velat framställa. Ehrenstrahl, som
alltså ersätter benämningen målare, pictor, med uppfinnare, inventor,
dokumenterar sig därmed som en anhängare av barockens högsta konstideal,
den allegoriska riktningen.

Med en allegori förstår man en bildiig framställning av en begreppslig
föreställning, en konkretisering av en idé, skulle man kunna säga. Den
vanligaste formen består i att begreppen — sådana som dygder, laster,
städer och länder — personifieras, d. v. s. att de framställas såsom mänskliga
gestalter, vilka kännetecknas med hjälp av klädsel och olika attribut. Dessa
gestalter äro manliga eller kvinnliga, beroende på vad genus deras latinska
namn har; sålunda framställes Sverige, Suecia, redan av Ehrenstrahl som
den kvinnogestalt vi kalla Moder Svea. En form av allegori är
emblema-tiken, som med sinnebilder eller symboler förlänar påtaglighet åt idéernas
abstrakta värld.

Allegorien är ett för 1600-talet typiskt uttryckssätt; den tillhör den
italienska barocken och kommer från denna i sin fullt utvecklade form till
Sverige med Ehrenstrahl. Med den karolinska tidens konst är den genom
honom oskiljaktigt förenad: knappast någon större dekorativ uppgift, någon
pompa funebris eller något festspel har kunnat undvara den allegoriska
apparaten. Emellertid har den redan före Ehrenstrahl sina talesmän i
Sverige; man kan se det av utsmyckningen i De la Gardies slott, kort efter
westfaliska fredsslutet levererar Valleri en målning av »det triumferande
Sverige», och i Kristinas baletter äro exemplen många. I själva verket synes
även här skarven mellan nytt och gammalt ligga på Kristinas tid. Två
gravyrer med drottningens porträtt illustrera förändringen (jfr bilderna å sid. 327);
den tidigare är ett enkelt konterfej med den traditionella ramen av
landskapsvapen, men på den med årtalet 1649 omgives Kristina av en krans av
allegoriska figurer. 1 ett brev två år tidigare yttrar drottningen sitt intresse
för emblematiken och införskriver litteratur i ämnet.

Till vårt lands främsta allegoriska minnesmärken höra Ehrenstrahls
målningar på Drottningholm. Konstnären har där 1668 i Hedvig Eleonoras
alkov målat Karl X:s förmälning samt Karl XI:s födelse och uppfostran;
och i den nu s. k. Ehrenstrahlska salongen har han på 1690-talet ävenledes
i allegoriens form skildrat förmyndareregeringen samt viktiga händelser ur
Karl XI :s regering. I Riddarhusets stora sal har Ehrenstrahl med dess år
år 1675 fullbordade plafond skapat sitt mest omfångsrika verk och
samtidigt ett av sina i färg och komposition lyckligaste. I den romerska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free