Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mycket kraftig relief, bakpärmen
smyckas av De la Gardies vapen
inom en oval krans. Breda raka
akan-tusrankor bilda kantbårder å båda
pärmarna, ryggen är formad som en
tjock lagerstav.
Ett under karolinsk tid ofta
förekommande praktföremål är den
kraftiga dryckeskannan, som nu får
en typisk utformning. Liksom
tidigare är den cylindrisk, men den är
numera låg och står på tre kulfötter
i stället för på en fotkant som
tidigare, karakteristisk är också kulan,
som sitter vid lockets gångjärn och
tjänar som stöd för tummen vid
lockets öppnande. Ett annat föremål,
som är betecknande för karolinskt
silversmide är det stora, i regel ovala silverfatet med breda, rakt utvikna
kanter; dess närmaste förebilder återfinnas i Sydtyskland, framför allt i
Augs-burg. Väl lämpad för alster av liknande art är den orneringsteknik, som blir
barockens speciella: drivningen. Självfallet har denna teknik förekommit
i stor utsträckning även tidigare, men den utnyttjas nu på ett alldeles
särskilt, nästan överdrivet sätt, dess verkan förhöjes ytterligare genom
punsning och gravering. Svällande fruktmotiv och frodiga akantusrankor
växla med figurkompositioner, de senare gärna gripande tillbaka till Rubens
skapelser och återgivande mytologiska eller gammaltestamentliga motiv.
En god representant för den tidigare karolinska tidens svenska
silversmeder är Henning Petri, verksam i Nyköping sedan 1657, ehuru han 1662
förenade sig med ämbetet i Arboga, vars ålderman han f. ö. var åren
1681—94. Bland hans många föremålstyper må särskilt framhållas de
praktfulla silverfaten, som i regel smyckas av en så gott som hela kanten
(brättet) täckande kraftig blad- och fruktranka. A bottnen återfinnes
oftast ett allegoriskt figurmotiv. Det är ej för mycket sagt, om man nämner
Henning Petri som skolbildare. Den generation, som följde närmast efter
honom, tog nämligen starkt intryck av hans sydtyskt influerade konst,
vilken, om vi skola ge ett värdeomdöme, kanske var mera kraftig och
Detta är den typiska formen för en karolinsk
dryckeskanna (ett annat exemplar är
återgivet d bilden ovan sid. 287). Ovan avbildade
är också ett svenskt arbete, antagligen av
Jeronimus (Hieronymus) Wessel i Stockholm.
Halhvylska museet, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
