Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ranka, får framträda i en skönhet,
som länge varit försvunnen. Man
har med rätta framhållit släktskapet
mellan detta mer eller mindre
odekorerade svenska silver och engelskt
silversmide. Det är i
överensstämmelse härmed också naturligt, att
man främst hos västsvenska
silversmeder finner dessa enkla och
värdiga former.
Egendomligt nog förmådde, vad
silversmidet beträffar, den mera
förfinade franska barocken ej tränga
ut den tyska under 1600-talets
senare hälft. Först efter fredssluten
(1719—20), och sedan de avbrutna
arbetena vid Stockholms slott åter
kommit i gång och framstående
franska konstnärer inkallades,
inträdde en ny stilepok, färgad av en
sen style Louis XIV, vilken
karakteriserar Frihetstidens första år (se bd
6). Ett namn står dock för alltid ristat i det karolinska konsthantverkets
historia: Jean Fran^ois Cousinet. Son till en berömd fransk guldsmed kom
han till Stockholm 1693 för att inträda i den konstnärliga stab, som arbetade
vid slottsbygget. Under sitt uppehåll här (till 1711) utförde han bl. a. den
för slottskapellet avsedda silverdopfunten, en praktpjäs av för våra
förhållanden ovanlig karaktär, samt den ståtliga kandelaber, som här avbildas.
Den praktfulla, men ändå välbalanserade franska konst Cousinet och andra
företräder, sätter visserligen frön i vårt inhemska silversmide, men de hinna
knappast spira under den karolinska eran.
En art av konstslöjd, kanske ej av samma höga anseende som
silversmidet, men ändå med en omisskännlig nobless hos produkterna, är
tenngjutningen. Även om tennet i sin formvärld då som nu söker egna
vägar och i stort sett tjänar andra ändamål än silvret — ett förhållande,
som dock alltmer förändrats sedan porslin och förbättrade keramiska pro-
Denna kandelaber på fyra som lejontassar
formade fötter, och med två svängda, av
festong-er förenade sidoarmar samt med svenska
riksvapnet och Karl XI:s monogram på sockeln,
utfördes 1695 av Jean Frangois Cousinet för
den vid branden två dr senare förstörda
kyrkan i Stockholms slott.
Sv. folket genom tiderna V. •— 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
