Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Möblerna i den franska stilen utgöras främst av bord, stolar, sängar,
speglar och ljusgueridoner. Den mycket rikt skulpterade orneringen tar
sitt mest karakteristiska uttryck i akantusblad, komponerade samman
med band- eller beslagsornamentik i Bérainstil; i synnerhet på
spegelramarna återfinnas en rik flora av yppig akantus (dessa akantusblad bli vid
1600-talets slut långt utdragna och flikiga, krysantemumliknande; Karl
XII:s-tiden utmärkes av dylik akantusdekorering). Benen utgöras ofta av
kraftiga voluter och hermer, som nedtill övergå i lejontassar. Bordsskivorna
ha ofta en typisk rektangulär form. Betecknande för stilen är en hela
ytan täckande förgyllning, lagd på ett rött poliment, som ganska lätt
framträder vid nötning och då skänker föremålet en säregen, ädel patina. Den
som införde denna möhelstil i Sverige var Tessin och den man, i vars
verkstad dessa »fransöske» möbler framför allt skapades, var den berömde
hovbildhuggaren Burchardt Precht (1651—1738). Denne inkallades från
Bremen redan 1672 för inredningsarbetet i Drottningholms slott och gjorde
1687 en för sin framtida verksamhet mycket betydelsefull studieresa till
Frankrike och Italien. Precht synes dock ej ha varit en konstnär av
utpräglat originell läggning, utan har uppenbarligen starkt påverkats och
ofta helt handletts av Tessin d. y. Hans märkligaste arbeten som
trä-skulptör äro de praktfulla kungsstolarna i Stockholms Storkyrka, vilka
ritats av Tessin d. y. och blevo färdiga 1684, samt predikstolen i samma
kyrka, på vilken arbetet avslutades 1702 (se pl. vid sid. 322). Bland
Burchardt Prechts många andra kyrkliga arbeten må nämnas hans
predikstol och altare jämte uppsats för Uppsala domkyrka, vilka numera äro
uppställda i Gustav Vasakyrkan i Stockholm.
Den holländsk-engelska stilen är samtidig med den franska. Det har
redan antytts, att den geografiska rubriceringen är för snäv. Framför allt
gäller detta de stora skåpen, beträffande vilka man under hela epoken
gärna håller fast vid nordtyska typer, t. ex. från Danzig och Hamburg.
Dessa ståtliga förvaringsmöbler — i regel torde de ha gjort tjänst som
klädskåp — ha vanligen två dörrar i fasaden, som är indelad med tre
kolonner eller pilastrar. Oftast återfinnas två lådor nedtill, upptill skjuter
ett mäktigt listverk ut; kraftiga kulfötter bära upp det hela. Dessa
barockskåp äro f. ö. typiska för denna mera borgerliga och allvarliga stil. Deras
mörka uppsyn och tyngd äro betecknande. Träets egen polerade yta ligger
här i dagen och är ej täckt av någon förgyllning. Härav följer, att större
hänsyn måste tagas till materialäktheten, ett förhållande som är typiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
