Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pokal i venetiansk stil
med Karl XI:s och Ulrika
Eleonoras
kända anläggningen, som avses. Från detta bruk
finnas ett stort antal bevarade föremål, därav en del även
från 1600-talsperioden. Starten saknade ej sina
poänger. En italiensk munk och äventyrare, Giacomo
Bernardini Scapitta, anlände hit år 1675 från Danzig
och lyckades under det ståtligt klingande namnet
markis Guagnini locka de maktägande, att redan följande
år bilda ett bolag för anläggandet av ett glasbruk.
Efter två år låg emellertid bluffen i öppen dag och
Scapitta gjorde en hastig sortie till England för att
undgå en annars oundviklig kontakt med det svenska
rättsväsendet. Munkens äventyrlighet är visserligen
odiskutabel, men icke förty har vårt land honom att
tacka för att dess förnämsta glasbruk före modern tid
överhuvud taget kom till stånd. Från den
ursprungliga platsen i närheten av Klara kyrka flyttades
bruket år 1688 till Kungsholmen, ungefär vid Karolinska
monogram, institutets tomt, och efter den glasblåsande munkens
Kungsholms glasbruk, avfärd kom företaget i driftiga händer, riksvärdien
1600-talets slut.
Baltzar Grill blev dess förste driftige chef; snart
skapades förutsättningar för en konstnärligt synnerligen högtstående produktion.
Liksom vid Jungska hyttan var den venetianska formvärlden den
förhärskande vid Kungsholms glasbruk, här dröjde den dock kvar ända till
1700-talets början. Karakteristiskt för venetianskt glas är hyttarbetet,
d. v. s. all formgivning och ornering sker vid elden. Föremålen äro
tunn-väggiga, ha en gracil uppbyggnad och smyckas ofta med konstrikt böjda
glastrådar, som smältas på föremålets vägg eller fot. Typiska äro
likaledes ihåliga, »blåsta», knoppar o. d.
Kungholmsbruket har också haft en specialitet just i denna stilart,
nämligen de höga och ytterst elegant formade credenserna, d. v. s. pokalerna,
vilkas ben givits formen av Karl XI :s och Ulrika Eleonoras krönta
monogram. Denna lyckade komposition synes ha kommit till och utnyttjats
uteslutande på svensk botten — när därför något liknande någon enstaka
gång dyker upp i utlandet, är också vederbörande fackman benägen att
framhålla det troliga i en stilinfluens just från Sverige. Mot slutet av
1600-talet hämtar emellertid Kungsholmsbruket sina impulser även från ett
annat konstnärligt centrum än Venedig, nämligen det för sitt utomordentligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
