Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt omgivet av två glesa lagerkvistar; på motsatta sidan återfinnes en
»spretig» bladrosett. Karakteristiskt är också kvistar med mycket små blad,
vilka närmast ge intryck av fläckar, samt bårder med ett tätt rut- eller
nätmönster, understundom med runduddad kant. De skånska glasen, som
ofta ha en gulgrönartad ton i godset, stå påtagligt efter Kungsliolmsglasen
i teknik och konstnärlighet, men de äga ej sällan i gengäld en viss
primitiv charm, som är mycket tilltalande. Man bör dessutom komma ihåg, att
bruket var det enda företag förutom Stockholmshyttan, som hade sin
upprinnelse under karolinsk tid.
Behovet av konstnärligt utförd textil fylldes i huvudsak genom
införskrivningar utifrån, från Nederländerna och främst från Frankrike. Så
t. ex. beträffande de vävda tapeterna, som för både 1600- och 1700-talen
blevo viktiga ingredienser i praktrummen. Kristinas kröningstapeter
inför-skrevos från Paris. Även Karl XI beställde där tapetsviter, av vilka särskilt
en med bataljmotiv från danska kriget är berömd. Dylika tjocka, praktfulla
vävnader gå numera under det populära namnet »gobeliner», efter den
kungliga franska ateljé, som under Ludvig XIV blev den förnämsta, »les
Etablissements des Gobelins». 1600-talets prakttextil bestod i övrigt dels av
pompösa och färgrika applikationsbroderier, vilka i synnerhet under
århundradets förra hälft och mitt voro på modet, dels av guldstickerier.
Applikationsbrodyr utfördes inom landet och arbetade gärna med
olikfärgad siden och sammet; framför allt beträffande täcken, sänggardiner,
antependier m. m. kom denna teknik till användning. Pärl- och guldstickare
funnos väl också här, men deras verksamhet hlev av betydelse kanske mest
för de högsta samhällsskikten. Främst togs deras skicklighet i anspråk när
det gällde att smycka festdräkter, praktschabrak o. d. (se bd 4, sid. 331 f.).
Den karolinska epokens konsthantverk utgör en praktfull avslutning på
1600-talets stilanda och stilyttringar. Det bildar visserligen övergången till
det nya i tiden, men det hör dock med sin på samma gång pompöst
svällande och kyliga elegans helt till barocken.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Flamskvåvnad, en textilteknik, arbetande med
ullgarn i många färger på linnevarp, utövades tidigast i vdrt land av de flamska hantverkare,
Gustav Vasa inkallade för tillverkningen av de kungliga slottens vävda tapeter. För
bor-garhemmens bänkdynor, sängklädslar, täcken och dukar, blev flamskvävnaden, särskilt i
de sydliga landskapen, under 1600-talet populär; tillverkningen bedrevs till en början
framför allt av yrkesvävare eller -väverskor i städerna — som svensk hemslöjd hör
tekniken en betydligt senare tid till. Det här återgivna vackra provet — en del av en c:a 5
meter lång bänkdyna — är daterat 1675. Malmö museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
