Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mångfalder av enheterna.
Under den period, som vi nu
skola sysselsätta oss med,
hade emellertid den första
enheten, penningen,
följande det allmänna värdefallet,
sjunkit till ett så obetydligt
värde, att den ej mera
präg-V al sverks präglat 2 öre i koppar 1626. Man ser här ett ja(jes £j heller hör man
typiskt exempel pä »misspassning» av stämplarna.
längre talas om örtugen som
namn på något under denna tid präglat mynt. Vid sidan om det gamla
myntsystemet, marken och dess underavdelningar, ställde Gustav Vasa ett nytt
myntslag av utländskt ursprung, dalern (första gången präglad i Sverige
1534), toppunkten i den utveckling till präglandet av större myntvärden, som
man alltsedan korstågstiden kan märka i Europa. Ursprungligen kallades
detta mynt Joachimthaler — sedan thaler, daler, dollar — den ort i Böhmen,
där de med mynträtt utrustade grevarna Schlick 1518 efter främmande
förebilder påbörjade präglingen av stormynt. Den nya myntsorten, som under
hela den tid den präglades i Sverige hölls vid nästan konstant finvikt (25,7—
25,3 gr. eller ungefär samma vikt som 4 nuvarande kronor), kom genom sin
värdekonstans att bli en fast punkt i Sveriges penningförhållanden.
Markräkningens myntsorter åter voro föremål för den kontinuerliga försämring,
som nästan överallt och alltid varit ett dominerande drag i penningväsendets
historia. Följden blev, att dalern i värde kom att räknas lika med allt flera
av enheterna i markräkningens myntsorter. I början var kursen 1 daler =
3 mark. Den steg sedan efter hand och kom från 1560-talet att vanligen
hålla sig vid 4 mark, en nivå, som dock under de svåra
myntförsämrings-perioderna under Johan III :s tid kraftigt överskreds för att under den normala
mellantiden återfå sin giltighet. In på det nya seklet blev dock det gamla
kursförhållandet definitivt ändrat. Kursen kom nu under långa tider att
1 öre präglat i Kalmar 1624. Ett av de ej särdeles talrika
silvermynten frän denna period, som präglats utanför
Stockholm. Å fränsidan har myntorten givit anledning
borstet; liksom fortfarande är fallet pä vära mynt har
till återgivandet av Smålands vapen, lejonet med
arm-myntmästaren angivits ä myntet, därmed framhävande
vederbörandes ansvar för rått halt och vikt (korn och skrot. 1 Kalmar hette
myntmästaren vid denna tid Hindrich Funck. Hans märke var en glödghake utgående från ett hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
