Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helt eller delvis gick till resp. den
nya starkt omhuldade
stadsgrund-ningen vid Göta älv och den unge
hertig Johan av Östergötland, som
även hade och begagnade sig av
rätten att sätta sin bild på myntet.
Göteborg och Sala under en kort tid av
Kristinas förmyndarregering och
Landskrona under ett par år av Karl
XI :s skånska krig äro de enda
återstående exemplen på svenska silver
-präglingsorter utanför Stockholm.
Myntbilderna göra under den tidigaste perioden, före kopparmyntets
införande, ett övervägande oroligt och föga tilltalande intryck, vartill väl
mindre kunniga gravörer bidragit. Betecknande äro t. ex. åtsidornas dubbla
inskriftskretsar och frånsidans till sina beståndsdelar upplösta riksvapen
med de särskilda vapnen placerade i starkt buktande sköldar. Å
riksdaler-serien framställes, därmed följande svenska traditioner sedan Gustav Vasa,
Kristi gestalt med omskriften »Salvator mundi salva nos» (Världens frälsare
fräls oss). Efter kröningen framträder konungen med krona och hållande
spira och äpple. Intressant är att i myntbilderna följa förändringen i
konungens utseende. Bl. a. kan man se, hur han från att ännu 1613 och 1614
ha framställts slätrakad på 1615 års mynt uppträder med skägg.
År 1624 är epokbildande i den svenska penninghistorien. Då började
nämligen även mynt av koppar att utgivas. I motsats till vad i våra dagar
är fallet med t. ex. de svenska bronsmynten fanns icke någon gräns uppåt
för betalning i låga valörer, utan även de låga kopparvalörerna, som
närmast kommo tiil utmyntning, voro värdemynt. Detta betyder, att den i
myntet ingående metallens varuvärde skulle vara lika med det åsatta
värdet, och därmed hade Sverige fått grunden för sin valuta baserad på tvenne
metaller, silver och koppar. De valörer, som under denna första tid utgåvos
i koppar, voro 2, 1, V2 och iU öre, det senare med ett äldre myntnamn
vanligen kallat fyrk. Kopparen — och det gäller framför allt den från Falu
gruva — var för Sverige vid denna tid en oskattbar tillgång, och
kopparpriset var för den svenska vittsyftande och penningslukande utrikespolitiken
en fråga av största vikt. Man ville sälja dyrt och hade samtidigt svårt att
genom tidvis inskränkning av produktionen begränsa den på den europeiska
2 mark utan utsatt årtal men stammande från
drottning Kristinas sista är i Sverige (1652—
54). Den antikiserande hållningen är
omisskännlig. Myntmästaren Michael Hack angives
medelst ett märke å frånsidan: två korslagda
glödghakar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
