- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 5. Den karolinska tiden /
376

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gavs i början av Karl XIl:s tid, de minsta tvenne valörerna underbart vackra
små leksaker med frånsidesdekoren erinrande om de nya strömningar inom
konsten, som gå under Berains namn. Från kungens sista år ha vi
dessutom en dukat och en riksdaler, som vittna om den konstnärliga kraft, som
då nyss förvärvats till Sverige, schweizaren Johan Carl Hedlinger.

Det goda läget inom penningväsendet varade i stort sett till 1709,
Pol-tavaåret, då man i likhet med vad som skett under kriget på 1670-talet, såg
sig nödsakad att återupptaga plåtmyntningen. Denna drevs under de
närmast följande åren i stor omfattning. De svåra utrikespolitiska motgångarna
förde snart till typiska krisåtgärder. 1714 skapade sig sålunda kronan en
extra tillgång genom nedsmältning och utmyntning (genom gjutning) till
plåtar av en del odugliga kanoner. Från 1715 kommo de penningpolitiska
åtgärderna slag i slag. Detta år höjdes allt det redan befintliga plåtmyntets
värde med 50 %. Myntfoten för nymyntat, vilket i motsats till det äldre
utgavs med rutformig, år 1718 trehörnig mittstämpel, nedsattes i
motsvarande grad. Plåtarnas värdeförhöjning drog med sig liknande
bestämmelser för de övriga myntsorterna. Karolinen höjdes sålunda till 25 öre
smt, riksdalern till 3 daler smt, medan courantmyntets finvikt nedsattes.
Samma år började även de stora emissionerna av mynttecken, de s. k.
nödmynten, av koppar till 1 daler smts nämnvärde, det första med en krona
som myntbild, de följande med deviser: »Publica fide», »Vett och vapen»,
»Flink och färdig» eller med »Görtzens gudar»: Saturnus, Jupiter, Phoebus,
Mars och Mercurius (jfr plansch vid sid. 48). Vid sidan av dem utsläpptes
»myntsedlar» av papp, dock ej till jämförlig mängd.

Landets allt svårare finansnöd förde till allt mer drakoniska åtgärder. I
slutet av 1717 utkom en förordning om karolinmyntets indragning till
kronan, som i utbyte skulle lämna mynttecken och sedlar. Liknande påbud
kungjordes om plåtmyntet. Detta ledde till för kontrolländamål vidtagna
omfattande motstämplingar under år 1718 av det plåtmynt, som inlämnats.
De äldre plåtarna, som 1715 höjts i värde, försågos samtidigt med en
värdeförhöjningen angivande stämpel. Som ersättning för karolinmyntet utgavs
slutligen 1718 mynt av ett nytt system, »Görtzkarolinerna», 4, 2 och 1
karoliner, i värde lika med resp. 2, 1 och Va daler smt. Bristen på konstnärer hade
föranlett konungen att å dessa i stället för sin bild utsätta sitt monogram.

Ytterligare nödmyntstyper voro planerade. Blott en av dem utkom, men
först 1719. Det var »Hoppet», som redan från början utgavs som
skiljemynt, och därmed äro vi redan inne i Frihetstiden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/5/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free