Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ses II. Detta tillskrevs senare andra forskare, ända tills Enemans resa 1889
blivit utgiven och känd för en större allmänhet.
I samband med uppehållet i Egypten besökte Eneman även Sinai. Han
ger en god skildring av det berömda klostret där. Hemvägen gick över det
Heliga landet, dit resenärerna ankommo i juni 1712. Både Silfvercrantz
och Eneman blevo här illa sjuka, och den förre avled i juli av en häftig
feber. Eneman hade särskilt farit illa under resan till Sinai, där
»sunnan-vädret kom som en half låga, den han måste draga in och svettas ut», och
resans besvärligheter under vägen till Jerusalem bidrogo icke till att
förbättra hans tillstånd. De vetenskapliga rön han gjorde efter Silfvercrantz’
död voro också ganska obetydande. Han hade föga krafter kvar för
forskningen. Under svårigheter av olika slag tog han sig emellertid fram
sjövägen till Konstantinopel, dit han ankom på sommaren följande år.
På vägen dit hade han erhållit underrättelse om att kungen utnämnt
honom till professor i de österländska språken vid Uppsala universitet, och
det var med synnerlig välvilja, som Eneman blev mottagen hos Karl XII,
som vid den tiden befann sig i slottet Timurtasch nära Adrianopel. Under
två månaders tid fick han en timme om dagen förtälja för konungen om
sina resor och meddela sina iakttagelser.
I augusti 1714 landsteg Eneman i Ystad, »nu mera säker för araber,
turkar, hedningar, danskar, ja ryssar med», som han skrev i ett brev till en
vän. Men det var en av sjukdomar bruten man, som återvände till
fosterjorden, och ett par veckor efter installeringen i Uppsala avled han.
Enemans livsöde var tragiskt. Hans verksamhet till vetenskapens
fromma blev emellertid av bestående värde inte minst för de friska impulser,
den givit åt andra. Hans hemförda vetenskapliga material bestod främst
av reseanteckningarna, vidare arabiska och turkiska handskrifter, naturalia
från de olika orter han besökt och slutligen en karta över Mecka stad och
tempel, den tillförlitligaste, som samtiden kände till.
Det utsändes tre Orientexpeditioner under den tid, Karl XII hade sitt
högkvarter i Turkiet. Enemans var den andra i ordningen, den tredje
företogs av Henrik Benzelius, en medlem av den lärda släkten, som efter
studier i Uppsala sökte sig ner till kungen i Bender, och som 1713 kunde
sammanträffa med den då återkomne Eneman i Timurtasch. Benzelius fick
likaledes på bekostnad av konungen bege sig ut på en Orientresa, som i
huvudsak berörde samma område som Eneman.
Den första Orientexpeditionen skall nämnas här till sist. Som förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
