Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter orterne som de nu finnas, att de väl vore värde att stickas uti koppar
och visas för den avlägsne världen, som ock kanske lärer hända, ty jag tror
att de orter och deres antikviteter äro ännu inte nogare av någon avmålade.»
De karolinska krigarnas dagböcker lämna ännu många upplysningar
om det intresse, man hyste för olika sidor av den nya och okända kultur,
som rullades upp under den tid, man låg i Turkiet. Många av officerarna
sysselsatte sig med studier av olika slag, men inga ha nått upp till resultat,
som på något sätt kan jämföras med de tre här beskrivna expeditionernas.
En av de mera originella arbetarna på det kulturella området under
Bender-tiden var Anders Rålamb. Denne hade följt med till Bender, och
under vistelsen där blev han befordrad, men en yngre kamrat fick »tour före
honom». Rålamb, som var synnerligen hetsig, kastade då fullmakten på elden
och lämnade kungen och flyttade över från Warnitza till Bender, där han
klädde sig i turkisk dräkt och ej visade sig för kungen. »Han lät sitt skägg
växa efter turkarnas bruk, stod flera gånger med sin tobakspipa i sin port, då
konungen dageligen red förbi och kände igen honom, men ingendera hälsade.»
Kungen sade vid ett tillfälle till baron Gabriel Ribbing: »Rålamb är ond på
mig och är nu turk». Kungen betalte honom emellertid hans fulla lön varje
månad, utan att Rålamb »därföre varken tackade mindre gjorde tjänst, utan
skrev för att roga sig en stor glosbok på Latin, Turkiska, Svenska och
Fransyska». Det var Rålambs sätt att deltaga i det kulturella arbetet. Senare
försonades han emellertid med kungen och deltog i den berömda kalabaliken.
KAROLINERNA UTFORSKA SIBIRIEN.
Den 25 november 1725 höll en fransk vetenskapsman ett äreminne över
tsar Peter, som varit medlem av den franska vetenskapsakademien. Däri
ger han en synnerligen intressant skildring av de svenska krigsfångarnas
insats i uppbyggandet av det nya Ryssland, vars fönster tsar Peter öppnat
mot Europa. Det heter sålunda: »Svenskarnas nederlag vid Poltava
förskaffade tsar Peter, då det gällde kunskapers utbredning, en fördel, som han
säkert icke själv väntat. Omkring tre lusen svenska officerare fördelades
över alla hans stater och förnämligast i Sibirien, ett vidsträckt land, som
når ända till Kinas gränser och är avsett att vara en straffort för
lands-förvisade moskoviter. Dessa fångar, som saknade livsuppehälle och sågo
sin återresa avlägsen och oviss, företogo sig nästan alla att utöva de olika
yrken, vari de ägde färdigheter, och nödvändigheten gjorde dem snabbt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
