Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höll på att utarbetas. Och när hon efter ett år villigt överlät kronan åt
sin gemål, Fredrik I, inskränktes konungamakten ytterligare. 1719 och 1720
års regeringsformer och 1723 års riksdagsordning blevo den nya
författningens grundvalar. Frihetstiden höll sitt intåg i Sveriges land.
DET FÖRÄNDRADE STATSSKICKET. RÅD OCII RIKSDAG UNDER
MÖSSORNAS FÖRSTA TID.
Makten hade tagits från konungen och förlagts till riksdagen, som enligt
författningen skulle samlas vart tredje år; ständerväldet efterträdde
enväldet. De fyra stånden voro statens fyra hörnpelare. Första ståndet i riket
var nu som förr »ridderskapet och adeln». Det var medlemmar ur detta
stånd, som spelat den avgörande rollen vid enväldets avskaffande, och dess
lantmarskalk vid 1719 års riksdag, Per Ribbing, hade haft en väsentlig del
i att utstaka grundlinjerna för den nya författningen. En talrik och lysande
församling sammanträdde under riksdagarna på Frihetstidens riddarhus,
den sköna byggnad, som uppförts under senare hälften av 1600-talet främst
under Jean De la Vallées ledning. Den öppna platsen framför riddarhuset
blev ett centrum för det dåtida Stockholm, i all synnerhet för politiserande
flanörer.
Varje ätt i Sverige och Finland företräddes på riddarhuset av sin
huvudman eller av dennes befullmäktigade ombud. Vanligen voro omkring 300
å 400 personer närvarande, men vid viktiga avgöranden inträffade, att över
tusentalet fyllde huset. Den tidigare klassindelningen inom adeln
upphävdes omedelbart på Frihetstidens första riksdag, och det bestämdes, att man
skulle rösta efter huvud. Därigenom kom makten så småningom att
förskjutas från högadeln till lågadelns stora massa. Efter hand som
partiväsendet utvecklades, kom huvudmannens rätt att utse fullmäktig för sig
att föranleda svåra missbruk och leda till formlig handel med fullmakter.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Nästan ensam bland tyska rikets furstar har han
namn om sig att hava fört ett gott dugligt leverne», skrev Ulrika Eleonora till sin
kunglige bror om Fredrik av Hessen-Kassel. Han ägde goda meriter som krigare, och även
i svenska armén, där hans militära förmåga — efter trolovningen med Ulrika Eleonora
ITU — togs i bruk, visade han prov pd tapperhet och duglighet. Som svensk konung
var han i stort sett hänvisad att göra ingenting, hade fruktansvärt tråkigt och fördrev
en stor del av sin tid med björnjakter och amorösa äventyr. ■— Detta porträtt visar Hans
majestät vid äldre dr, välfödd, lättjefull och njutningslysten, en tysk småfurste på
Karlarnas tron —• N. Lafrensen d. ä.: Fredrik l. Gouache. Lunds universitets konstmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
