Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baron Görtz’ avrättning, som skedde utanför Skanstull den 19 februari 1719 — några
dagar före Karl XIl:s likbegängelse — var ett sannskyldigt folkskådespel. Domen över
Görtz att som !>falsk rådgivare» och »landsfördärvare» mista livet och på galgbacken
nedgrävas var ett justitiemord — över hans huvud hade samlat sig folkets hat och
grä-melsen över de nationella olyckorna under det tidevarv, för vilket kulan i Fredrikshald
satte punkt. Bilden visar avrättsplatsen med galgen; vid dess fot ägde i massornas åsyn
halshuggningen rum innanför en spetsgård. Vid horisonten Stockholm. — Del av ett
samtida kopparstick. Kungl. biblioteket.
delse var, att ståndet i riksdagens utskott insatte dubbelt så många
medlemmar som de övriga stånden, ocb trycket av stämningen på riddarhuset
kom ofta att spela en avgörande roll för ständernas åtgärder. Med stor
ömhet vakade också adeln över sina privilegier. Vid Frihetstidens början
blevo dessa starkt ifrågasatta från de andra ståndens sida, men
privilegie-striden stannade snart av. På ståndens inbördes enighet berodde ju också
väsentligen författningens bestånd. Vid Frihetstidens slut började
emellertid de ofrälse stånden på allvar sälla sig samman och gå till storms mot de
adliga företrädesrättigheterna. Adelns fruktan att förlora sina privilegier
blev också en av de viktigaste förutsättningarna för Gustav III :s statskupp
och ständerväldets fall.
Det högvördiga prästerskapet hävdade också med självfallenhet sin
ställning som riksstånd. Ute i bygderna voro prästerna i allmänhet sina
församlingars verkliga ledare, och vid riksdagarna kom gärna bondeståndet att
rätta sig efter prästeståndets inställning. Biskoparna voro självskrivna
medlemmar av ståndet vid ständernas sammankomster, de övriga
representanterna voro valda ombud. Antalet ledamöter uppgick till omkring 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
