Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter riksdagens slut menade sig rådsregeringen ha fått fria händer.
Den avslöt 1735 ett förbund med Frankrike, men omedelbart därpå lät den
förnya ett gammalt fördrag med Ryssland. Denna åtgärd väckte en storm
av förbittring i vida kretsar i Sverige. Det nya partiet organiserade en
häftig och målmedveten kampanj mot Arvid Horn och hans män, som
beskylldes för ryssvänlighet och för att förråda fosterlandets sannskyldiga
intresse. Och Frankrike underblåste missnöjet. Ty visserligen hade polska
tronföljdskriget upphört redan 1735, men Ryssland och Österrike hade i
stället invecklat sig i strid med Turkiet, och franska regeringen önskade
ha ett krigsberett Sverige, som vid behov kunde spelas ut mot den ryska
makten.
Det drog ihop till ett våldsamt avgörande på den riksdag, som samlades
i Stockholm vid mitten av maj 1738. Atmosfären var laddad, landet stod
inför systemskifte.
Mot »Nattmyssorna» stormade krigslystna, segervissa »Hattar» till
anfall i käck framåtanda. Till lantmarskalk valdes Carl Gustaf Tessin, som
vid föregående riksdag spelat en förmedlande roll mellan regering och
opposition men från och med nu blev den storsvenska rörelsens bärande namn.
När han på rikssalen den 20 maj förklarade, att riksens ständer alltid skulle
finnas »mera benägna till ett hederligt deltagande, när så påtränger, uti
vår världs allmänna rörelse än till ett nesligt stillasittjande och en blygsam
ro», gav han därmed ett fulltonigt uttryck för stämningen hos den
övervägande massan av adeln. Också i borgarståndet, där den nya aktiva
näringspolitiken vunnit insteg och där de stora affärsmännen Plomgren
och Kierman började göra sig gällande, hade framtidsmännen vind i
seglen. Däremot hade regeringen ett naturligt stöd hos prästeståndet och
bönderna.
Sekreta utskottet behärskades av Hattarna, och under lantmarskalkens
ledning beslöt det i oktober 1738 en ny subsidietraktat med Frankrike.
Arvid Horn drog konsekvensen av det skeppsbrott, hans statskonst lidit.
Han inlämnade sin avskedsansökan, som beviljades honom under
hedersbetygelser från vänner och fiender.
Det var under Arvid Horns ledning, som Sekreta utskottet vuxit sig
starkt och nått sin maktställning. Nu blev detta organ det viktigaste
redskapet, när det gällde att störta hans regering. Mot misshagliga riksråd
utarbetades med all iver anmärkningar, utskottet satte sig till doms över
riksråden och skilde dem från utövningen av deras ämbeten genom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
