Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana män som Höpken och Carl Fredrik Scheffer. Kanslipresidenten
fronderade till och med mot Hattarnas gamla bundsförvant Frankrike
och närmade sig i hemlighet England, dessutom hade konflikt utbrutit
mellan rådet och det högre krigsbefälet. På den långvariga riksdagen
1760—62 brast oviljan mot rådet lös, och den djärve intrigören och
parti-gängaren C. F. Pechlin i spetsen för missnöjda Hattar angav en tid tonen.
Den viktigaste principiella oppositionen kom från det nybildade
Mösspartiet, men också hovpartiet stack på nytt upp huvudet. Höpken avgick
som kanslipresident och efterträddes av den mera rättrogne Hatten Claes
Ekeblad. Hattarna lyckades visserligen hålla ställningen tills vidare, men
deras välde led mot sitt slut.
NYTT MÖSSPARTI. ORO OCH MISSNÖJE. RIKSDAGSSTYRETS FALL.
Det nya Mösspartiet hade egentligen föga gemensamt med Arvid Horns
forna konservativa anhängare. Från de högaristokratiska kretsarna hade
tyngdpunkten i partiet förskjutits till de ofrälse. Frihetstiden hade i vårt
land skapat en kraftig och målmedveten borgerlig medelklass, och den
började nu på allvar göra sig gällande. De yngre Mössorna gingo till
anfall främst på den ekonomiska fronten. Redan 1756 hade
kommerserådet Anders Nordencrantz i en serie stridsskrifter angripit näringstvånget
och ämbetsväldet, och han fortsatte med förbittring sin strid på de
följande riksdagarna. Under inflytande av de i Frankrike vid mitten av
århundradet framträdande fysiokratiska lärorna, som hävdade jordbrukets
betydelse och friheten som en grundsats på näringslivets områden, hade
även framstående Hattar blivit tveksamma. Men dylika grundsatser fingo
först större slagkraft, när de upptogos av ett anfallande parti.
Efter krigets slut bröt en allmän affärskris ut i Europa och gjorde
sig också starkt påmind i Sverige. Oredan i finanserna blev allt större,
agitationen mot regeringen växte i styrka, och en våldsam uppgörelse med
Hattarnas system stod för dörren.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Sveriges deltagande i sjuåriga (för vår del omkring
fyraåriga) kriget tedde sig i stort sett som ett marscherande fram och tillbaka, där
ingenting särskilt viktigt hände. Planschen återger en episod från operationerna 1757,
belägringen av Peenemunde skans pä Usedom, som svenskarna ■— under Ehrensvärd —
efter nio dagars beskjutning från sina batterier och approcher bemäktigade sig. Nederst
till vänster en planritning av skansen. — Samtida kopparstick. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
