Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige, den förste inhemske prins, som vuxit upp i landet sedan Karl XII:s
tid, hade han helt andra förutsättningar att tillvarataga konungadömets
intressen, än hans föräldrar eller Fredrik I hade haft. Kronprinsen och
Hattarna förmådde den svage Adolf Fredrik till ett verkligt krafttag. Med
anledning av en konflikt, som utbrutit mellan det härskande rådet och
Kammarkollegium, ett av Hattarnas bålverk, uppträdde i december 1768
konungen och kronprinsen i rådet och
fordrade, att ständerna skulle sammankallas. När
rådet vägrade, svarade konungen med att
nedlägga regeringen.
Åtgärden väckte helt naturligt sensation.
Under sex dagar var landet utan konung.
Rådet försökte visserligen bestrida
tronavsägel-sens giltighet och beslöt att tills vidare regera
med namnstämpeln. Men ämbetsverken, som
huvudsakligen voro sammansatta av Hattar,
vägrade att lyda en regering utan konung och
nedlade arbetet. Det var Hattbyråkratiens svar
på Mössornas hotfulla demokratiska
reformnit. Rådet tvangs att ge vika, riksdagskallelsen
utfärdades, och konungen återtog spiran.
Kuppen hade lyckats, och valvinden blåste
avgjort Mössorna emot. När urtima riksdagen
1769 samlades, hade de förenade hov- och
Hattpartierna övervikt i alla stånd. Axel von
Fersen blev åter adelns lantmarskalk och Olof
Håkansson böndernas talman. Mössorna bland
riksråden avskedades och ersattes med Hattar
och ett par män från hovpartiet. Men av det
stora förslaget till en ändring av författningen,
vilket avtalats mellan hovet och ledande Hat-
Lantmarskalken, som under Frihetstiden valdes av adeln
själv (men dessförinnan och senare utnämndes av
konungen), var ståndets talman och ordförande i Sekreta
utskottet. Som tecken på sin värdighet i den
förstnämnda egenskapen bar han staven. Arvid Horn skänkte
1731 ridderskapet och adeln en ny lantmarskalkstav;
bilden visar guldsmedsarbetet d dess knapp. Riddarhuset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
