Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CföSKiffer något ut i eöer ocf) fwotbom roiö @tib&
ticnflen; plicf)tc mcfc fijrotijo talet, eller fåtw
gelfe røit roatn oct> öröb. @iör tbet något in för
fittante Stått; toate bot bålfceit mintre. ®fer tl>et
aföfmertåt, eller cio! mana, i famqroem, fioget
IerfåUate, eller effenteliga på nlmånna gator ocf)
platfar; töte fem taler trøarje gång tan tterföre
lagföret. ©roå’r någor eliei? af (jaflig&et od) iått=
finnigtet; tote en tmer.
1 hur hög grad 1734 års svenska lag var kyrkligt orienterad, visar bl. a. ett par citat
som detta och närmast efterföljande. Då som nu var bruket att svära mycket utbrett
i vårt land; att strafftaxan i lagen inte förmådde utrota oseden, har utvecklingen visat,
och svärjandet är enligt borgerlig lag sedan länge inte att betrakta som brottsligt. Att
1734 års lag, sä länge den på denna punkt var gällande, strikt upprätthölls och varje
svärjare befordrades till bötesdaler och laga näpst var naturligtvis inte möjligt. —
Facsi-mil ur originalupplagan (1736) av 1734 års lag.
Som vetenskapsman förblev Rydelius filosof under hela sitt liv och gjorde
på detta område en betydelsefull insats. Störst var emellertid hans gärning
som praktisk kyrkomän. För honom liksom för Jesper Svedberg var
kristendomen framför allt en trons praktiska gärning. Den levande, trygga
guds-förtröstan, som var ett utmärkande drag för den karolinska tidens fromhet,
utgjorde för Rydelius »själva grunden» till all kristendom. Med en sådan
religiös livssyn är det naturligt, att han varmt nitälskade för en religiös
uppryckning inom kyrkan. Med skärpa och ironi vände han sig ofta mot
dem, »som prata mycket om tron och leva dock, som de trodde icke ett ord
av allt vad Gud har oss sagt». Både som professor och som stiftschef
verkade han för en kyrkans religiösa förnyelse. Men dessa reformer skulle
genomföras under prästerskapets ledning. Därför tog han också bestämt
avstånd från alla slag av pietistisk propaganda, även om han visade en för
tiden ovanlig tolerans mot de nya rörelsernas målsmän.
Rydelius levde i brytningen mellan en gammal och en ny tid, och denna
brottning mellan gamla och nya idéer återspeglas i hans egen personlighet.
I mångt och mycket var han en föregångsman till upplysningen. Men i
religiöst hänseende tillhör han den karolinska tiden, manligt kärnsund och
redbart flärdfri som han var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
