Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sångboken »Mose och Lamsens wisor». Den återspeglar på ett levande sätt
den svenska pietismens själsstämning under denna tid. Man möter den
pietistiska vänkretsens betryck men också dess fasta tro på Herrens makt:
»Föröka Gud de trognas hop
Som här för din skidl lida
Och under troget bönerop
Din ankomst städs förhida.
Kom snart och hjälp din’ fosterfår:
Ty du allena bäst förmår
Ur ulvars klor dem frälsa.»
Redan nu finnas spår av den mystik, den själens brudkärlek till sin
himmelske brudgum Kristus, som längre fram skulle taga sig så
lidelsefulla, rent ekstatiskt färgade uttryck i den radikala pietismens och i
herrnhutismens sångböcker. Här är ännu språket lugnt och behärskat:
»Som fågeln efter dag om natten längtar,
Så ock min själ till dig om natten trängtar;
I ängslans hetta kan hon icke svalkas,
Förr än din ljuva fred i hjärtat nalkas.»
Det är icke svårt att förstå, att dylika på självreflexion och i många
fall även på personlig erfarenhet byggda sånger vunno rask utbredning
och utgingo i den ena upplagan efter den andra. Det var icke endast
de små pietistiska brödrakretsarna, som i dem funno ett fullödigt uttryck
för sina religiösa känslor och sin diktande fantasi. Överallt där man
längtade och strävade efter ett mera innerligt och personligt trosliv, fann
man sin egen själsstämning återgiven i dessa kanske mindre konstnärliga,
men ofta äkta och levande sånger.
Inför dessa »andliga visor» och den religiositet, som de företrädde,
förstår man också, huru oerhörd, ja revolutionär denna fromhetstyp tedde
sig för »stortrons», det vill säga den traditionella ortodoxa kyrkofromhetens
representanter. Dessa pietister företrädde nämligen, bur konservativa de
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Takmålning från år 1748 i en (nu riven) bondgård
i Värö by, Kärna socken i Östergötland. I hörnfälten de fyra evangelisternas symboler,
i mittrundeln en framställning av syndafallet. Målningen har sitt stora intresse bl. a.
därför att den visar, huru de religiösa motiven dominerade i den rumsutsmyckande
konsten hos vår allmoge; vittnesbörd härom finner man också i de många bevarade bonader
frän svenska allmogehem, varav den ena färgplanschen i sista kapitlet av detta band
visar ett förnämligt prov. ■— Akvarell av N. M. Mandelgren 1847. Ett fragment av
målningen är bevarat på Nordiska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
