Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN DEN MARTIALISKA TILL DEN BORGERLIGA HÅG.
Det är också på den fredliga odlingens fält det svenska folket under
det nya tidevarvet sätter in sin strävan, vare sig det gäller ett ekonomiskt
och industriellt eller vetenskapligt uppsving. 1738 skrev Anders Celsius i
Gravesandes »Institutiones astronomiae», att medan man förut hellre
dyrkade kriget än astronomien, omhuldades numera vetenskaplig forskning
mera än krigisk bragd. Betydde de ekonomiska och industriella
strävandena mången gång lika många besvikelser, inneburo de vetenskapliga
anmärkningsvärt ofta framgångar och uppmuntran till fortsatt arbete, och
vid Frihetstidens slut kan Sverige känna sig ha erövrat en plats i
vetenskapens internationella republik. Frihetstiden är ett av de viktigaste
genombrottsskedena i Sveriges historia. Den gustavianska tiden har betytt
oändligt mycket för vitterheten och konsten, men vetenskapligt var den
i stort sett steril och levde på arvet från det föregående skedet.
Vetenskaplig forskning i modern mening kunna vi inte tala om förrän
på 1700-talet. Medan ännu i dag viktiga upptäckter från detta århundrade
återverka — Linnés sexualsystem och Scheeles kemiska forskningar till
exempel — är 1600-talets vetenskapliga arbete på det hela taget endast dött
lärdomskram med intresse numera uteslutande för lärdomshistorikern i
inskränkt bemärkelse. Om de flesta akademiska avhandlingar från
1600-talet — och naturligtvis också om en stor del av de humanistiska från
1700-talet — kan man gott säga, vad som J. A. Stechau 1762 skrev om sin
egen avhandling i dedikationen till fadern:
»Här för Eder lägges fram
intet min, men annars vara,
den likväl jag vil försvara
som den vore egit kram.»
Hela 1600-talsbildningen var teologiskt bestämd och bunden: det
minsta nya kunde ådraga sin upptäckare misstanken för kätteri och
gudlöshet. Under 1700-talet söker man så småningom frigöra sig från denna
bundenhet vid härskande meningar. Man börjar lita till ögonens och
övriga sinnens vittnesbörd. Vad denna nya syn på världen betytt,
framträder mest slående hos Linné, tidevarvets främste och mest
representative vetenskapsman. Helt lyckades man naturligtvis inte bryta sig ut
ur dogmatismens ok. Gång på gång kommer det till sammanstötningar
mellan en äldre tids åskådning och det nya, som håller på att bryta sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
