Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Av den komet, som var synlig vid årsskiftet
1743—44 och f. ö. är den enda, som kar en
svensk astronom (adjunkten Hiorter i
Uppsala) till upptäckare, gjorde Anders Celsius
på observatoriet den 13 februari ovanstående
avteckning. »Den 13 febr. var klart eljest på
himmelen men mulet vid horisonten; dock
oaktat det var ej rätt klart, så kunde man
dock se kometen med bara ögonen kl. 5,s s
p. m. [e. m.]. Men för... tjocka luften vid
horisonten samt månskenet, kunde man
denna afton ej få någon stjärna med kometen i
tuben. Nucleus [kärnan] syntes mycket röd
och cauda [svansen] som i går, nämligen i 8
fots tuben.» — Uppsala universitetsbibliotek.
da expeditionen till Lappland, som Ce
Bland de egentliga
universitets-vetenskapsmännen äro främst att
nämna Anders Celsius och Samuel
Klingenstierna. Båda började som
jurister men övergåvo snart detta
studium för naturvetenskapen, ett
talande bevis för hur starkt
tilldragande det naturvetenskapliga
studiet verkade på ungdomen under
detta skede.
Anders Celsius lever i
allmänhetens minne som uppfinnare av
den Celsiuska termometern, »en
termometer, som han ej gjort».
Celsius har endast förbättrat de L’Isle’s
termometer såtillvida, att han satte
fryspunkten vid 100 och
kokpunkten vid 0, medan de L’Isle satte
fryspunkten vid 150, kokpunkten
vid 0. Det var först Christin i Lyon
och Linné, som oberoende av
varandra hittade på att kasta om
skalan, så att den Celsiuska
termometern fick det utseende den nu har.
Mest uppseende väckte Celsius’ på
sin tid epokgörande, numera
övergivna, förklaring av norrskenet som
en atmosfärisk företeelse och hans
bevis för den redan av Newton
framställda åsikten, att jorden är
tillplattad vid polerna. Det var
under den franska, av Maupertuis
led-ius genom utförda mätningar fram-
lade beviset härför, och för sina förtjänster tillförsäkrades han en pension
på 1,000 livres av Ludvig XV. Celsius’ alltför korta tjänstgöring som
professor i astronomi i Uppsala — han bortrycktes i galopperande lungsot
vid 42 års ålder — blev organisatoriskt ytterligt betydelsefull. Med seg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
