Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med tydliga försök bestyrkas», var Bergmans för sin tid ovanliga princip.
Arbetet i laboratoriet skulle emellertid ödelägga Bergmans hälsa. Detta bade
nämligen kalla stengolv, »ty där flere ynglingar skola lära sig att bruka
eldens kraft skulle annars huset komma i brand. Man vet att försiktighet
ej är denna ålderns lott. I rummet måste för övrigt bliva drag, där stark
och frisk eld skall underhållas». Osjälviskt avvisade Bergman alla
förmånliga anbud till utlandet. Fredrik den store kallade honom 1776 till
Berlin, men efter någon tvekan avböjde han. Då Gustav III i syfte att
påverka honom att stanna i Sverige erbjöd honom löneförhöjning, svarade
han, att ingen förmån åslundades: han vore van att rätta munnen efter
matsäcken. Liksom Scheele delade Bergman sin tids åsikter om elden som
ett särskilt ämne, det s. k. flogiston, varom skall talas längre fram.
Särskilt omfattande undersökningar gjorde Bergman beträffande kolsyran, som
han kallade luftsyre, och många analyser på hälsovatten, men även på andra
områden bilda hans arbeten »ännu i dag grundvalen för viktiga grenar av
kemisk forskning», som The Svedberg uttryckt det.
Carl Wilhelm Scheele är av skedets stora vetenskapsmän näst Linné den
intressantaste personligheten. Han ägde en karaktärens storhet och en
personlig anspråkslöshet, att man icke kan nalkas honom utan den djupaste
beundran och vördnad. Ingen illustrerar som han kapitlet om svensk
fattigdom och seg energi. Nästan hela hans liv var upptaget av näringsomsorger,
och hans hälsa dukade alltför tidigt under för umbäranden i ungdomen
och överansträngning, men ändock har ingen svensk kemist före Berzelius
gjort sitt namn världsbekant genom så många betydelsefulla upptäckter
som han.
Hela Scheeles ungdom var en heroisk kamp mot fattigdomen. Född i
Stralsund av en obetydlig handlande, skickades Scheele fjortonårig som
lärgosse till ett apotek i Göteborg. För att den tiden bli »apotekargesäll»
måste man tjänstgöra sex år hos en mästare. Genom flitig läsning skaffade
sig Scheele de nödvändiga kunskaperna och fick förtroendet att arbeta med
i laboratoriet; här kunde han hålla på med att experimentera långt in på
nätterna. Något större teoretiskt vetande hann aldrig Scheele förskaffa sig,
och när han dog, bestod hans bibliotek i medicin och kemi av tolv böcker.
Men vad som brast i teorien ersattes genom en exempellös vetenskaplig
fantasi och ett naturligt snille, som samtiden kallade det. Under en treårig
kondition i Malmö gjorde han sin första vetenskapliga upptäckt, om oxal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
