Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rdr specie — de enda hedersbevisningar, som komino honom till del.
Ett fördelaktigt anbud till Vetenskapsakademien i Berlin med 1,200 rdr
specie i lön avböjde Scheele med den stolta motiveringen, att han inte
kunde mer än äta sig mätt; om detta ginge för sig i Köping, behövde han
ej annorstädes söka det.
Med de enklaste apparater gjorde emellertid Scheele den ena betydande
upptäckten efter den andra. För uppsamlandet av gaser, berättar hans
biograf Cleve, begagnade Scheele oxblåsor, och i stället för glasrör måste han
ibland betjäna sig av trärör eller gåspennor. Scheeles andel i upptäckterna
av grundämnen — icke mindre än 8 av 90 — blir härigenom desto mera
beundransvärd.
Märkligast bland dessa upptäckter är den av syret. Därigenom att
tryckningen av Scheeles »Abhandlung von der Luft und dem Feuer» drog
ut på tiden, kom han att få dela äran av denna epokgörande upptäckt
med engelsmannen Priestley, som enligt en egenhändig anteckning gjort
upptäckten den 1 augusti 1774. C. W. Blomstrand har sökt göra gällande,
att Scheele gjort upptäckten före 1774, kanske rent av redan 1771. Härmed
må vara huru som helst, även Priestley, som är angelägen att bli ansedd
som den förste upptäckaren av syret, erkänner, att Scheele gjort upptäckten
alldeles oberoende av honom, ehuru kanske icke så tidigt. Scheele själv
var däremot alldeles likgiltig för egen berömmelse.
I ett avseende stod emellertid Scheele kvar på en äldre ståndpunkt. Han
anslöt sig i stort sett till Aristoteles’ teori om de fyra elementen, eld, jord,
luft och vatten. Enligt denna teori åstadkoms förbränning därigenom, att
ett antaget ämne, det s. k. flogiston, lösgjorde sig ur den brinnande kroppen
och framträdde som eld. Det var en annan forskare än Priestley och Scheele
förbehållet att draga den fulla konsekvensen av syrets upptäckt, nämligen
fransmannen Lavoisier. Denne påvisade, att elden är en gas i glödande
tillstånd och uppstår, när ett gasformigt ämne förenar sig med luftens syre.
Det är icke kroppen, som brinner, utan den gas, som utvecklar sig därur.
PLANSCH A MOTSTÅENDE SIDA. Carl von Linné har en gång beskrivit sig själv på
följande sätt: han var »lätt, hastig, gick fort, gjorde allting prompt, tålde ej sent folk,
var sensibel, blev snart rörd, arbetade kontinuerlig en och kunde ej spara sig. Intet öra
för musik. Han brydde sig litet om exteriören utan trodde, att karlen borde pryda
kläderna men ej vice versa». — Detta porträtt — Linné är troligen den flitigast
avporträtterade av alla svenskar, våra konungar ej undantagna — är osignerat, men troligen
utfört av Jakob Björk (efter G. Lundbergs pastell1?). Det framställer Linné i iö-årsåldern,
med nordstjärneorden, som han fick 1753. Oljemålning. Knutstorp, Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
