Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den blomma, Linné själv valde alt föreviga hans eget namn och som säkerligen också
stod hans hjärta mycket nära, var linnean, Linnea borealis. Gäng på gång lät han
avbilda sig med en linnea i handen, och när han vid adlandet (1757) ritade sitt vapen, var
det också här den blyga, svenska skogsblomman han valde som ornament kring skölden.
Det måste också högeligen ha glatt honom, dd han en gäng fick mottaga en servis i
ost-indiskt porslin, beställd och utförd i Kina och dekorerad med linnearankor. — Denna
kopp med fat ur »Linneaservisen» finns d Lunds universitets historiska museum.
tik och teori hand i hand i Linnés forskning. Vad insektsystematiken
beträffar, har Linnés indelning av insekterna i ordningar betraktats som ett
framsteg utan motsvarighet i senare tid.
Huru modern och före sin tid Linné var i zoologien, ser man av hans
redogörelse för människans ställning inom djurvärlden. För en äldre,
ensidigt bestämd världsuppfattning var det svårt att bestämma människans
plats i systemet; mänsklig fåfänga har naturligtvis, såsom också den engelske
zoologen Pennant medger, funnit det motbjudande att inordna människan
bland ryggradsdjuren, och Linnés åsikter väckte också mycken ovilja, liksom
hans uppfattning om växternas fortplantning på sina håll betraktades som
osedlig. Demonstratorn vid botaniska trädgården i Petersburg, J. G.
Sieges-beck, invände t. ex. mot Linnés sexualsystem, att Gud ej skulle ha tillåtit
en så avskyvärd otukt som att flere män (ståndare) skulle ha en gemensam
hustru (pistill). I en otryckt avhandling av Linné om »Menniskans cousiner»
heter det i ordalag, som icke kunna missförstås:
»Av allt skapat är ovedersägligen intet närmare till människan än ap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
