Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och bortförande av den oanvändbara näringen. Gärna anknöt Linné till
folkliga iakttagelser. »Bönderna i Småland», heter det i Gotlandsresan,
»beklagade att rågaxen voro trappiga (att kornen stodo långt ifrån varandra
som trapporna i en stege), för att regnet förhindrade rågen att ryka. Alltså
förstodo de practice sexum plantarum (blommornas könsliv), det ingen teori
dem lärt.» Ideligen gjorde han egna försök, som bekräftade, att befruktning
följer på pollinering, resp. uteblir, om sådan ej äger rum. Även
hybridi-seringen ägnade han stort intresse, och han har med egen hand framställt
en hybrid, »den första för vetenskapligt ändamål framställda bastard», som
en forskare uttrycker sig. Enligt vad han själv berättar till
Petersburgs-akademien korsade han 1757 Tragopogon pratensis (ängshaverrot) med
Tragopogon porrifolius (haverrot) och fick 1759 av fröna purpurröda
blommor med gul bas. Hybriden var Tragopogon hybridus. »Intet experiment
bevisar måhända generationem (könsfortplantningen) säkrare än detta»,
kan Linné tillägga.
C. A. M. Lindman, som i Vetenskapsakademiens minnesskrift behandlat
Linné som botanist skriver: »Den utveckling av botaniken, som långsamt
arbetat sig fram ur medeltidens ofullkomliga naturuppfattning, blev genom
Linnés framträdande hastigt och mäktigt förändrad, och en ny
utvecklingsperiod tog nu sin början. Forskningen fick en fast och enhetlig grund,
dess arbetssätt blev noggrannhet och ihärdighet i Linnés anda, dess
utsträckning till nya områden var därmed given, många frågor fingo nu svar,
motsägelserna löstes, villrådigheten blev visshet, och inom kort stod den
botaniska vetenskapen i rik blomstring». De impulser, som utgingo från
Linné, verkade snabbt vidare och kommo att få varaktig betydelse
därigenom, att de flesta naturvetenskapliga katedrar, inte bara i Skandinavien
utan långt utanför dess gränser, intogos av hans lärjungar.
VETENSKAPSAKADEMIEN.
Men det naturvetenskapligt och utilistiskt inriktade 1700-talet krävde
också en institution för de exakta vetenskaperna. De naturvetenskapliga
fakulteterna vid universiteten, vilka för resten under hela århundradet
åtnjöto ett oförtjänt dåligt rykte som pedantiska och opraktiska, hade icke
den kontakt med det allmänna kulturlivet, som eftersträvades.
Visserligen existerade sedan 1728 en Vetenskapssocietet i Uppsala — den hade
en föregångare i det s. k. Bokvettsgillet — men denna förde ett tynande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
