Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en bibliografi över hela den äldre svenska litteraturen, men han fick
aldrig möjlighet att utföra dem. Mera lycklig var han som organisatör: som
chef för Uppsala universitetsbibliotek gjorde han ännu skönjbara insatser,
och det är till honom, man ytterst kan leda tillbaka den ännu existerande
Vetenskapssocieteten i Uppsala (se vidare bild med underskrift å sid. 144).
Benzelius’ plan på en bibliografi över den äldre svenska litteraturen
utfördes i något annan form av Carl Gustaf Warmholtz i hans »Bibliotheca
histo-rica sueo-gothica», som visserligen utkom först efter Frihetstidens slut (1782
—1817). Det förtjänar att här omnämnas, därför att det ännu utgör vårt bästa
hjälpmedel för orienteringen i den äldre historiska litteraturen. Warmholtz,
som hela livet igenom förblev en anspråkslös privatlärd och boksamlare,
redogör i sitt femton band stora samlingsverk utförligt för vår äldre
historiska litteratur, och hur fullständigt hans arbete är, kan man förstå bl. a.
därav, att det band av »Svensk historisk bibliografi», som för ett år sedan
utkom, avser att fylla luckan just emellan Warmholtz och 1875, från vilket
år vi äga en fortlöpande bibliografi över svensk historisk litteratur. Sedan
Warmholtz’ död, skrev hans minnestecknare Carl Snoilsky 1902, »äro mer
än elva decennier förflutna, och huru många en gång berömda namn har
icke glömskan utgallrat! Själva de samtida stormännen inom den
vetenskap Warmholtz tjänade, Dalin och Lagerbring, bära det förgångnas prägel
i åsikter, metod och stil. Warmholtz däremot, den i livstiden föga kände
bibliografen, anlita vi ännu dagligen. Han är och förbliver ordnaren av den
svenska hävdaforskningens material, den osviklige vägvisaren till dess
källor. Ingen nation äger ett grundligare, ett tillförlitligare inventarium över
sin äldre historiska bokskatt än den svenska besitter i Warmholtz’
Bibliotheca historica sueo-gothica».
Genom sina storartade insatser på vetenskapens fält under Frihetstiden
hade Sverige sålunda vunnit en ersättning för sin förlorade
stormakts-ställning. Vetenskapen hade blivit en makt eller som Tegnér sjunger:
»Vår gamla dröm om bragder och om ära
förflyttades till någon fredlig trakt,
där ek och lager sina kronor bära,
och milde vise ljus och seder lära, —
och styrkan skar sitt skägg, och vettet blev en makt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
