Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lina och märkvärdiga ting, som icke hade förekommit inom landets
produktion förut; och liksom i all synnerhet den franska manufakturen men mer
eller mindre också andra länders var den svenska till stor del inriktad på
lyxproduktion Men medan de franska förebilderna på detta område voro
oupphunna, saknade svenskarna i flertalet fall den uppdrivna
yrkesskicklighet som detta skulle ha krävt, och de många införskrivna yrkesarbetarna
voro förmodligen icke de allra skickligaste, vilket blir sannolikt redan av att
de huvudsakligen kommo från Tyskland, som ej alls var något industriellt
föregångsland på den tiden. Därför använde välsituerade köpare med
förkärlek utländska varor, så snart det var möjligt att komma åt dessa. De grova
varor, som något lättare skulle ha kunnat finna avsättning, erbjödo däremot
fabrikörerna ingen större lockelse, åtminstone var det fallet med sådana som
ville vara banbrytare. Allt detta gällde framför allt Alströmer och Alingsås
manufakturverk, men också åtskilliga bland de andra. Därtill kom att
manufakturernas förmåga att hålla sig uppe främst blev en politisk fråga, en
fråga om de understöd man kunde få ständerna att bevilja; därför stod mer
att vinna på verksamhet vid riksdagarna än på ansträngningar att få reda på
vad som motsvarade modets växlingar och köparnas smak — kanske t. o. m.
mer än man kunde uppnå med arbete på det rent tekniska utförandet.
I tekniskt hänseende är det emellertid svårt att på detta stadium yttra
sig med bestämdhet, i synnerhet utan motsvarande sakkunskap. Ett stort
antal textilprover har bevarats, och det bör ej vara omöjligt att bilda sig
en mening om deras tekniska förtjänster och fel. I vissa fall, t. ex. i fråga
om damast, ha 1700-talets textilier fått mycket höga vitsord av nutidens
experter, och detsamma är fallet med porslin; säkert fanns det
motsvarigheter därtill också på andra områden.
Man kan misstänka att Alingsås icke heller i detta hänseende hörde till
de bättre. Åtminstone blevo dess produkter föremål för en mer än vanligt
mördande kritik av tre genom ett riksdagsutskott år 1734 utsedda köpmän,
som fingo proverna sig förelagda och avgåvo en detaljerad berättelse över
granskningens resultat. Samtliga vävnader utan undantag förklarades för
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Del blå sidenet överst å planschen är vävt på
Fritz-iske sidenfabriken i Stockholm 1751 — här återgivet ur en samling vävnadsprover i
Kom-merskollegii arkiv (Riksarkivet). »Possementerbanden», under, ingå som
tillverknings-prover i en volym utskottshandlingar från 173A; samtliga äro Alingsäsfabrikat, tillhörande
dem, som av de i texten omtalade Stockholmsköpmännen utsattes för skarp kritik. I sin
blommiga brokighet ge de i varje fall ett livligt intryck av tidens färgglädje. — Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
