Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spinnerskor för stadsmanufakturernas räkning på sitt sätt ägnade sig åt
hemslöjd, vilket sedan gammalt hade varit fallet med t. ex. böss-smederna
i Jönköpingstrakten gentemot vapenfaktoriet i denna stad. På detta sätt
kom manufakturpolitiken i viss mån rent av att uppmuntra näringsslöjden,
också om denna uppmuntran sannolikt betydde väsentligt mindre än
efterfrågan från böndernas sida på »västgötarnas» rikliga sortiment av varor.
När industrialismens genombrott på allvar stod för dörren omkring
mitten av 1800-talet, fanns det iakttagare som hoppades kunna undgå en
överföring av den nya industriens då livligt utmålade olägenheter genom
att knyta an vid hemindustrien och näringsslöjden på landsbygden. Utan
tvivel var detta vid den tidpunkten en alldeles opraktisk tanke; men
däremot skulle det kunna tänkas att det föregående århundradets
befolknings-problem lättare hade kunnat lösas, om man då, innan ännu en modern
storindustri kunde komma i fråga i Sverige, bade befordrat i stället för
att motarbeta näringsslöjden. Det är t. o. m. möjligt, som nyss antyddes,
att denna näringskälla för lantbefolkningen gjorde framsteg under
1700-talets lopp och därigenom underlättade utkomsten för folkets stora massa,
i avvaktan på de stora jordbruksreformer som ensamma voro i stånd att
ändra själva grundvalarna för det gamla tillståndet.
MERKANTILISMEN.
Den åskådning som, t. o. m. i mer än vanlig grad, präglade
Frihetstidens och i synnerhet Hattarnas ekonomiska politik var den som har
fått namnet merkantilismen. Till sin innebörd avvek den icke i Sverige
på någon väsentlig punkt från vad man kunde finna i de flesta andra länder.
Men medan merkantilismen i synnerhet i England och i någon mån också
i Frankrike redan under 1700-talet befann sig i upplösning, delade Sverige
på den punkten öde med de flesta fastlandsstaterna, genom att få
riktningen i dess mest utpräglade form då en ny teknisk-ekonomisk period
BILAGA VID DENNA SIDA. För beräkning av frälseräntor och till rättelse, när en
vara eller prestation skulle uppskattas till sitt penningevärde, upprättades — liksom
alltjämt — årligen i varje län en s. k. markegång staxa. Enligt den här åberopade
förordningen av 1731 sattes priserna av markegångsdeputationen, d. v. s. 2 deputerade från
vart och ett av de fgra riksstånden. Priserna gälla, som synes, Tomedagen, eller den 21
december. Om penningevärdet kan man draga åtskilliga slutsatser, bl. a. att man fick
arbeta 21, respektive 2A dagar, för att komma i besittning av en tunna vete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
