Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNET.
Det är typiskt för Polhems »patriotiska testamente», att av de olika
metaller, som nämnas i dess titel, det väsentligen sysselsätter sig med
järnet, både med järnindustrien över huvud och med råmaterialets
förvandling till färdiga varor. Järnhanteringen var sedan gammalt av en
utomordentlig betydelse för Sveriges ekonomi, liksom också för världsekonomien.
Järnet representerade från tre fjärdedelar till hälften av vår export, och
det svenska stångjärnet, den vanliga formen i vilken järnet utfördes,
utgjorde enligt en beräkning 35 %> av världsproduktionen. I de mellansvenska
gruvorna bröts en god malm — de norrländska gruvorna förmådde först
en senare tid att utnyttja, fastän projekt härom icke saknades på 1700-talet
•—- och särskilt järnet från Dannemora gällde då och länge senare för
världens allra bästa. Vidare — vilket berörts också på ett annat ställe i detta
band — kunde i Sverige beredas en någorlunda god tillgång på träkol.
När man besinnar, att det till och med i England dröjde till in på
1700-talet, innan man började lära sig behärska de svårigheter, som voro
förbundna med användandet av stenkol vid utvinnandet av järn ur malmen,
förstår man, vad tillgången på skog betydde för den svenska järnhanteringen.
Det har också ofta understrukits, vilken roll träkolstillgången spelat, då man
genom statliga bestämmelser ansåg sig vara tvungen att reglera de olika
järnverkens tillåtna tillverkningskapacitet.
Medan export av järnmalm praktiskt taget icke förekom och
exportförbud rådde på tackjärn (alltså det direkt ur masugnarna erhållna,
kolrika järnet), utfördes, som redan nämnts, järnet huvudsakligen i form av
stångjärn (stänger av smidbart, kolfattigt järn, som framställts av tackjärn
enligt välljärnsmetoden, t. ex. vallonsmidet). I förhållande till
ursprungsmaterialet, malmen, var detta visserligen en förädlad produkt, men sett i
förhållande till de slutliga bruksföremålen, de må nu ha varit krigsmaterial
eller hushållsartiklar, utgjorde det blott en råvara. Nu låg det i tidens syn
på statshushållningen, att egna varor borde i görligaste mån exporteras, och
till högsta möjliga pris, för att i stället tillföra landet reda penningar. När
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Det är inte bara ett talesätt, att Polhem var en av
den svenska mekaniska industriens grundare. Det var hans lidelse att lägga säkra
grunder, som andra kunde bygga vidare på. »Ty fast jag för min del intet stort kan bygga
upp, så skall jag dock åtminstone kunna riva neder, vad byggt är, och visa, vad som
har fundament och vad som sker på gissning.» —• Christopher Polhem. Oljemålning av
J. H. Scheffel. 17 iO-talet. Privat ägo, Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
