Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur vilka mynten sedan fingo stansas fram. På så sätt tillverkades
kopparmynt vid myntverket i Avesta — dit kopparmynttillverkningen i Sverige
var förlagd från 1600-talets mitt fram till 1831 — till år 1715, då en ny
metod, prägling under hammare, infördes: man »slog mynt». Så var även
fallet vid ett berömt myntverk, till vilket namnet Polhem är knutet, dock
nu icke Christopher Polhems eget utan hans sons, Gabriel Polhems. Denne,
också han mekaniker, konstruerade, säkerligen helt efter faderns
anvisningar, på beställning av lantgreven av Hessen-Cassel ett myntverk, vilket
1738 byggdes vid Cassel. Anläggningen bestod bland annat av valsverk för
plåttillverkningen och ett mindre dylikt för kontroll av plåtens tjocklek
samt präglingsverk, där myntämnena automatiskt matades in och ut under
präglingsproceduren.
Samma princip, nämligen alt använda graverade valsar, upptogs också
l. ex. på mässingsbruken. Linné har under en av sina ungdomsresor besökt
Bjurfors bruk i Västmanland, varifrån han beskrev vanlig utvalsning av
mässingsplåt. Man vet emellertid, att där också skedde pressning av sådan
plåt mellan graverade valsar, nämligen vid tillverkningen av de bekanta
tobaksdosorna från Bjurfors. Dessa voro avlånga dosor av 1 V2 dm. längd,
rikligt utsirade och försedda med en liten vers, som ter sig egendomligt
pessimistisk, om än resignerad, för att läsas på locket till vad man nu
närmast skulle anse vara en snusdosa:
»Wi klaga fägring är så kort
att wåren knapt sin börian hunnit,
att sommarn ei hos os framrunnit
förän de från os skynda bort.
The kulna dagar däremot,
som höst och winter os bebåda,
dem få wi länge nog beskåda.
Nöit sinne är wår iämmers bot.»
PLANSCH VW DENNA SIDA. Vidstående bild skall vara den äldsta kända av ett
kombinerat skär- och valsverk. Bilden, som E. Swedenborg anskaffat på en resa i Tyskland,
bilades hans memorial till 1723 års riksdag och trycktes senare i hans arbete om järnet
(»De ferro», 1734). Till höger synes ett av de två vattenhjul, som driva valsarna genom
axlarna och kugghjul sanordningarna i förgrunden och bakgrunden. Till vänster tar en
smed det glödgade järnet ur ugnen. Det föres in mellan valsarna mitt på bilden. Där
står en man nedböjd och för med en tång det ännu glödande, nu utvalsade järnet in i
skärverket till höger. Vid väggen ställer en man upp de nu skurna spiktenarna. —
Kopparstick ui »De ferro», Leipzig 1734.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
