Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVEN RINMAN.
Den vidare
utvecklingen av de svenska
valsverken, liksom så mycket
annat för
bergshanteringen betydelsefullt, är nära
förbunden med Sven
Rin-mans namn. Sven Rinman
hade såtillvida den
fördelen framför Polhem, att
han växte upp i Uppsala
och att han så redan från
Bergsrådet Sven Rinman. Efter en porträtlmedaljong av
okänd konstnär, nu i Universitetsbiblioteket i Lund. —
Själv var »den svenska bergshanteringens fader» en
mycket blygsam och anspråkslös man, som blott berömde
sig av »en god vilja och rent uppsåt att tjäna mitt land».
En vers — av sonen Gustav införd i faderns
levernes-beskrivning — träffar väl mannens storhet: »Och försitt
namn i eftertiden Oändligt väl gör alltid den, Som låter
själva gärningen Fä dra försorg om pyramiden.»
början kunde inhämta
teoretiska kunskaper,
samtidigt som han under olika
lärares handledning fick
odla sina praktiska
intressen. Den tiden var det en
nödvändig förutsättning
för en nydanare inom en
mekanisk industri, att han
själv kunde förfärdiga sin
apparatur med mera, och Rinman blev en skicklig instrumentmakare.
Redan vid 17 års ålder var han mogen att fortsätta sina studier vid
Bergskollegium i Stockholm. Han blev först bergsinspektör i Roslagen, vidare
över-masmästare med överinseende över tackjärnstillverkningen inom riket, så
småningom direktör för den grövre järnförädlingen och assessor i
Bergskollegium, sist bergsråd. Mer än dessa titlar säger det hedersnamn, som
blivit honom tillagt: »den svenska bergshanteringens fader».
Rinmans verksamhet sträckte sig över praktiskt taget alla
bergshanteringens grenar: han gjorde bokstavligen allt, från fingerborgar till kanoner.
De förra tillverkades vid en fabrik i Norrköping, som inrättades efter hans
anvisningar. Det var den första i sitt slag i Sverige, och Rinman fick själv
lära upp arbetarna. Fabriken hade en kapacitet av 500 fingerborgar om
dagen. Kanoner tillverkades först vid Hellefors bruk i Södermanland, sedan
vid flera anläggningar. Kanoner götos i allmänhet färdiga, d. v. s. ihåliga,
varefter kulloppet fick slätborras i en särskild maskin. Denna gjutnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
