Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laga uppsägning. Särskilt under krigen, då den inhemska tillverkningen
av nödvändighetsartiklar måste hållas i gång, var detta förklarligt: det
var den tidens arbetstjänst. Men populärt blev det aldrig. Stjärnsund,
skriver Polhem, utropades »för Marstrand» — det vill säga Marstrands
fästning, dit grövre förbrytare från hela landet samlades — »så at alt folck
til brukets största skada feck en otidig skräck för det samma». Ett
lyckligare sätt är känt från Eskilstuna, nämligen inrättandet av den s. k.
fristaden. Dess viktigaste historia faller visserligen efter Frihetstidens, men
den var skapad i dess anda, och dess mest kände ledare var Sven Rinman.
ESKILSTUNA FRISTAD.
Uppslaget till Eskilstuna fristads hildande och inrättande gavs av
bergsrådet, sedermera direktören för den finare järnförädlingen, Samuel
Schröder-stierna, som på mångahanda sätt gjorde insatser till manufakturverkens
bästa. Denne framställde redan 17(50 ett förslag till ständerna, att någon
lämplig ort borde utses, där icke bara svenska hantverksmästare utan även
utlänningar skulle kunna slå sig ned, oberoende av skråförordningar, och
tillverka varor, som skulle kunna försäljas av dem direkt till vilka
konsumenter eller mellanhänder som helst. Samma år preciserade han sitt
förslag så, att det borde vara Eskilstuna, som utsågs till den första fristaden.
Motiveringen härför var stadens centrala läge, den goda tillgången till
vattenkraft och till råmaterial samt dessutom att genom Carl Gustafs stads
gevärsfaktori redan en god manufakturtradition funnes vid staden.
Förslaget upprepades vid olika tillfällen men motarbetades av bl. a.
borgarståndet vid 1765 års riksdag, då det onekligen kunde anses vara stridande
mot både skråordningar och mot städernas erkända privilegier. Slutligen
utfärdades dock 1771 kungl. brevet om Eskilstuna fristads inrättande.
Detta innebar, att i Eskilstuna skulle inrättas »en fri hantverksstad»,
i vilken såväl in- som utländska arbetare i järn-, stål- och metallförädlingen
fritt skulle få slå sig ned, oberoende av skråordningar och med betydande
lättnader i fråga om skatter. Vattenkraften fingo de använda gemensamt,
av direktörerna för fin- och svartsmidet skulle de få de råd och anvisningar,
som behövdes. Slutligen bestämdes, och det var icke det minst viktiga, att
de själva finge ordna med avsättningen av sina produkter, d. v. s. att de
voro oberoende av de författningar, som annars reglerade handeln. Delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
