Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken, där ej högstnödigt är ...» I slutet av sin dikt persifflerar Odel
stockholmarnas fransyska smak med följande ord: »Och fattas intet mera till
Stockholms höga pris, än namnet variera uti ett svenskt Paris». 1 ett annat
samhällskväde höres:
»Nej, nu finns det som skapar
I labile, galant, poli,
Och mer, som gamla knapar
Skull’ ta för trolleri.»
Detta kväde, som höjer sig över Odels släpiga och knaggliga stil, hade en
skickligare hand till upphov: Olof von Dalin. Dennes satiriska dikt
»Aprilverk om vår härliga tid» hade utkommit 1737 och tilldragit sig stor
uppmärksamhet. Odel var här som i andra publikationer en Dalins efterbildare, men
hans patriotism var lågande, och ur den sprang fram ett par år senare ett
poem, som nådde verklig popularitet och ännu icke är förglömt, den även
politiskt märkliga Malcolm Sinclairs visa (se bilder sid. 324—25).
Dalin var själv i hög grad bunden av den franska kulturen och
hämtade ofta sina uppslag ur franska källor. Lustigt nog är just detta fallet
med hans »Aprilverk», där han annars satiriserar efterapandet av det
franska väsendet: det är Voltaires »Le Mondain», som inspirerat honom.
Redan några år före »Aprilverket» hade han i sin bekanta tidning »Argus»
då och då gjort satiriska utfall mot samtidens mondäna herrar och damer.
1 ett av de mest berömda arken av denna publikation berättas om den
övermodiga sprätthöken (»bussen») bl. a.: »Jag såg en halvlärd, stormodig och
talsam buss inkomma på ett kaffehus, där han är van att säga bons-mots,
och språka domväldigt om alla ämnen i världen: han talade om allt, som
det vore ingenting, och om ingenting som det vore allt, så att allt det han
sade, var lappri». På ett dråpligt sätt har Dalin också gisslat de unga
damernas franska förfining: »Hon kan sova till kl. 8 att visa sin grandesse,
gäspa halvvaken och räcka sig till kl. 9, att visa sin tendresse. Stiga upp
och niorna sig med några tassar frukost till kl. 10, att visa sin mollesse.
Resonera med sin spegel och träta med sina pigor till kl. 12, att visa sin
accuratesse. Smycka sig att taga vissa anletes och kropps ställningar till
kl. 1, att visa sin noblesse. Äta, dricka och prata i fullt glam till kl. 3,
att visa sin delicatesse. Dricka kaffe till kl. 4, att visa sin allegresse, välva
sina vita händer på ett spelbord till kl. 9, att visa sin adresse och sagesse».
Vid Lovisa Ulrikas hov fick Dalin själv öva sig i fransyska artigheter.
Ej sällan kläddes dessa i visans form, och hans visor gingo ofta på melodier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
