Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillställningar, som dem
Bellman syftade på, när
han talade om kavaljerer,
vilka kunde förvandla
»... en herdinna
till en sorts grevinna
uppå en natt.»
Bilden av dessa
samhällsgruppers levnadsvillkor skulle icke bli ens
tillnärmelsevis fullständig,
såframt man icke
erinrade om samtidens
hygieniska förhållanden.
Stockholm — och en stor del
av den industri, vars
sociala konsekvenser här
något berörts, var
koncentrerad dit — bade nämligen under detta decennium ett envist
dödlighets-överskott, och det trots livlig inflyttning och hög nativitet; rikets huvudstad
intog en framskjuten plats bland Europas mest osunda städer. Samtiden
diskuterade problemet, och därvid framhölls bland annat, att vattnen kring
staden voro skämda och att »vården om de fattigas och näringslösas
con-servation tillika varit mycket svag och otillräcklig»; vidare angavs som
orsak till de beklagligt höga dödstalen »det av liderlig levnad sig mycket
utbredande hälsofördärv och generationens försvagande». Men detta var
väl snarast resultatet av vanförhållandena i samhället.
Vi ha här icke tillfälle att närmare ingå på frågan; det må vara nog
att påpeka, att klagomål över hygienen i huvudstaden möta i alla möjliga
sammanhang i samtida press och andra publikationer. Och icke förrän
långt in på nästa sekel inträder någon varaktig ändring av de höga
dödstalen. Ännu på 1820-talet klagades sålunda över den skämda luften från
bland annat »de stora, genom fyllning med gödsel och allt annat slags
orenlighet tillkonstlade träsken, såsom Klarasjön, Fatburssjön, Nybroviken
och den därifrån till Brunnsviken fordom farbara men nu till ett stinkande
dike förvandlade kanalen»; vattnet vore »i Klarasjön ocb Nybroviken högst
Att helt privat >göra gott» stod högt i kurs hos det
tidevarv, som sd ivrigt dyrkade dygden, och den
herreman, som på vår bild med en min av grand seigneur
släpper ett litet mynt i tiggarens hatt, är också
säkerligen medveten om att han gör en god gärning. Kraven
på att samhället ägde skyldighet att ta sig de lidande
an hör en senare tid till; den kommunala fattigvården
låg ännu i sin linda. —- Kopparstick från 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
