Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av 1620-talet mycket illa ut därigenom att en skuta, som medförde viktiga
brev, uppsnappades av Sigismunds polska kapare. Hela brevsamlingen,
som komprometterade bl. a. den bekante publicisten Ludvig Camerarius i
Haag, offentliggjordes av polackerna 1627 under titeln »Cancellaria Svedica»
och förorsakade stor villervalla i den politiska världen. Ett motdrag mot
detta var den ryktbaraste av det tidigare 1600-talets politiska förfalskningar,
det s. k. »Pater Lamormainis brev», ett som det påstods av protestanterna
uppsnappat brev från kejsarens biktfader till en jesuit i Hildesheim, vilket
innehöll en vidlyftig politisk plan till de evangeliska staternas fördärv.
Fal-sifikatet, som vann en oerhörd spridning, var efter vad Ahnlunds
undersökningar visat troligen författat av den politiske agenten d:r Jacob
Stein-berg, anställd i dansk tjänst men starkt svenskvänlig och intimt lierad med
den svenske agenten i Helsingör Jonas Bureus. Steinberg fick år 1628 en
present på 400 rdr från Sverige, vilket antyder, att man värderat hans
tjänster. Om det lamormainiska brevet också ej direkt inspirerats från
Stockholm, så passade det dock mycket gott i stycke med vårt lands dåtida
politiska agitationsjournalistik.
POST TIDNINGAR OCH INRIKES TIDNINGAR.
Tanken på en fast och verkligt organiserad press dyker för första gången
upp hos oss i Gustav Adolfs kansliordning av år 1626, vilken i § 23
påbjuder, att sekreteraren vid riksarkivet, vilken tillika var rikshistoriograf,
skall emottaga samtliga från regeringens utländska korrespondenter
inkommande brev och därur extrahera det bästa och märkligaste samt varje
vecka låta trycka dessa extrakt till allmänhetens tjänst och upplysning. Det
dröjde dock ännu, innan den sålunda framkastade tanken kunde fullt
realiseras.
Nödvändigt var att först på ett tillfredsställande och pålitligt sätt
organisera post väsendet och postförbindelserna. 1636 inkallades till Sverige en
tidigare i Gustav Adolfs fältpostväsen verksam ämbetsman av tysk börd
vid namn Andreas Wechel, vilken fick fullmakt att igångsätta en systematisk
organisation av postlinjerna. Detta gjorde han också på ett ganska
förtjänstfullt sätt. Den viktigaste postlinjen gick över Jönköping till Markaryd
och därifrån till Helsingör och Hamburg, på vilka båda ställen svenska
postkontor upprättades. Wechels efterträdare, Johan von Beijer, blev det
svenska postverkets egentlige grundare och vår förste officielle tidnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
