Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenske majoren Malcolm Sinclair —
av regeringen utsänd i diplomatiskt ärende
till Turkiet — mördades, efter all
sannolikhet på anstiftan av ryska regeringen,
1739 i Tyskland, där en minnesvård nära
Naumburg a. Bober (i Schlesien) nu
erinrar om händelsen. Den visa, som Anders
Odel med anledning av mordet skrev, blev
oerhört populär och utlöste ett intensivt
rysshat, som Hattregeringen förstod att
skickligt utnyttja. — Oljemålning av J. II.
Scheffel 1728. Svea Livgarde, Stockholm.
Anders Odel hörde till Hattpartiets mest
anlitade pennor, och särskilt med sin
oerhört populära »Sinclairvisa» (i vilken den
mördade svenske majoren pä Elyseiska
fälten inför Karl XII i inte mindre än 90
strofer redogör för sitt öde och slutar med en
uppmaning till alla »hjältar som ha mod
och hjärta uti bröste — ack, hämnen
Malcolm Sinclairs blod, som Kyttler mordiskt
öste») gjorde han partiet en ovärderlig
tjänst. -— Porträtt i olja, förmodligen
utfört av Anders Odel själv. Gripsholm.
fångat med en häpnadsväckande exakthet. Den moderna pressens kåsörer
ha grundad anledning att med verklig respekt se upp till Dalin både som
föregångare och mönster.
»Argus» vann en otrolig popularitet över hela riket. Flera särskilt
omtyckta nummer spredos i avskrifter, och på sina håll i landsorten lär man
t. o. m. ha tryckt av Stockholmsupplagan för försäljning, trots att detta
stred mot gällande bestämmelser. I längden blev det emellertid för
mödosamt för Dalin att ensam ombesörja redigeringen. Han förde visserligen
en otroligt ledig penna, men att vid sidan av sitt övriga arbete prestera
ett nummer i veckan blev även honom för mycket. Han förklarar själv,
att han för att skriva sina ark hade »ett dygn eller högst halvannat» till sin
disposition. Målande skildrar han, hur »Argus» plägade komma till:
»Skrivet liksom det i hast kommer mig för pennan. Om fredagen lagt på pappe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
