Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under seklets tidigare del i sin starka betagenhet för handel och industri
föga till övers för den gamla modernäringen. När i våra dagar en viss sorts
enkla rokokomöbler sägas vara utförda i »bondrokoko», begår man därför
ett stort misstag. Dessa ha tillhört ståndspersoner, ehuruväl icke slottens
eller borgarhusens praktrum.
STOCKHOLMS SLOTTSBYGGE SÅSOM FÖRMEDLARE AV DEN NYA
STILEN.
Den stora förmedlaren av rokokons stil, liksom av konsten såväl tidigare
som senare, var det kungliga slottsbygget i Stockholm. Detta hade påbörjats
under den karolinska tiden, men på grund av krig och dåliga finanser hade
ett nödtvunget stillestånd inträtt under 1700-talets första decennier. När
arbetena med slottets inredande sattes i gång under 1730-talet, var man i
det stora föregångslandet redan inne i rokokons konstskede. Från
Frankrike införskrevos skickliga konstnärer och hantverkare att sysselsättas med
slottets inredning. På så sätt upprätthöllos livliga förbindelser med
rokokons eget hemland. Tidpunkten var även ur konstnärlig synpunkt den
lämpligaste, ty stilen stod nu i sin blomning, och vi mottogo därför rokokon
i dess mest fullödiga form. Härpå och väl även på en inneboende balans
i den svenska smaken beror den frihet från överdrifter, som ger vår rokoko
dess höga standard. Man behöver blott jämföra den med alster av den tyska
rokokon för att förstå, vad vi undsluppit genom våra direkta förbindelser
med smakens hemland.
Det är framför allt tre stora namn, under denna tid förbundna med
slottsbygget, vilka vi böra erinra oss - - Carl Hårleman, Carl Fredrik
Adel-crantz och Jean Erik Rehn. Alla voro arkitekter, men deras mångsidiga
konstnärliga intressen och kunnighet, liksom arbetsuppgifternas art, läto en
väsentlig del av deras verksamhet bli inriktad på skapandet av rumsmiljöer
och det konsthantverk, som är förbundet därmed. Från dessa utgingo im-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Don Quijote-salongen i Kungliga slottets festvåning,
sd kallad efter motiven i den utsökta tapetsvit på väggarna, vilken Gustav III erhöll
som gåva av Ludvig XVI vid sitt besök i Paris. Salongens inredning har tillkommit
under olika tider. Möblerna, varibland märkas fåtöljer av franska mästare,
dörröver-styckena med målningar av Boucher och spegelns inramning tillhöra rokokons tid.
Taklisten och dörrarna representera ett äldre skede, barockens. Möbelklädseln bildar ett
garnityr med tapetsviten och är liksom denna utförd vid Gobelinsfabriken i Paris 1775—77.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
