Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förstuga på Bunö, Estland. Från förstugan eldas den murade ugnen i stugan. Över
eldstaden en sotig kupol, »eldflaket», som skyddar taket mot gnistor. Jfr Linnés beskrivning
frän Ravlunda i Skåne: »Innerst i förstugan är en gruva eller vid spis . . . och i stället
för skorsten hava de tak inom huset av bräder . . . med sot sd överdraget, som vore
det 2 ä 3 tvärfingers beck överstruket». Foto G. Selling, Nordiska museet.
skild bakugn kunde uppvärmas. Efter förebild från borgerligt bostadsskick
kom den murade ugnen i stugan så småningom att utbytas mot en järnugn
(»sättugn»). Av bevarade byggnader i det nuvarande Sverige kunna vi
därför inte få någon kunskap om hur en skånsk stuga med murad ugn tedde
sig på Linnés tid. Men t. ex. på Runö med sin svenska befolkning äro
sådana stugor alltjämt i bruk. Här kunna vi också, såsom Runös skildrare
Ernst Klein redan framhållit, få en föreställning om hur det av Linné
beskrivna förstuköket i Ravlunda såg ut (se bilden ovan).
Den skånska rökstugan har alltså icke varit någon isolerad företeelse
utan har hört samman med ett väldigt utbredningsområde, som bl. a. sträckt
sig upp i Finland och långt in över östra Europa. Även i övre Sverige har
ugnen kommit i bruk, men här har man samtidigt hållit fast vid eldhusets
öppna härd, och så har den vanliga svenska eldstaden uppkommit. Linné
har beskrivit den från Virestad i Småland (se bild å sid. 403). Innanför
dörren har man vid stugans norrvägg bakugnen med den framför liggande
Sv. folket genom tiderna VI. — 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
