Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sluga från Selukesien, Estlands nationalmuseum. En sådan eldstad hade den rökstuga,
Linné beskrivit från Itörum i Skåne. Till vänster cn vagga pä cn stång. Jfr Linné från
Småland: »Vaggorna äro här allmänt hängande på cn lång stång, som är häftad
horisontellt under taket och bunden vid denna stångens yltre och elastiska ända».
från Småland beskriver en säregen vaggform. Vaggan hängde här i yttersta
ändan av en lång, fjädrande stång, som var fästad horisontellt under taket,
och vid vaggningen sattes alltså barnet i en upp- och nedgående rörelse.
Vaggor av detta slag äro i övrigt inte kända från Sverige. Men att det
ingalunda varit ett tillfälligt påhitt framgår av att en vagga av fullkomligt
samma slag har bevarats i Estlands ålderdomligaste bygder (jfr bild här
ovan). Här är en detaljbekräftelse på det allmänna intryck man har, att
Linnés och Frihetstidens bonde-Sverige i många stycken levat kvar i Balticum
ännu i slutet av 1800-talet.
Linnés uppgifter om stugornas utsmyckning äro sparsamma. Av största
intresse är omnämnandet från Västergötland och Skåne av tapeter flätade
av tunna stickor. Dessa kunde vara omväxlande ofärgade och svarta eller
röda, så att väggarna gåvo intryck av att vara beklädda med »brokig dräll».
Om de bekanta småländska målade bonaderna finnes också en kortare
notis, som omtalar en framställning av de tre vise männen, det ännu i sen
tid mest populära motivet i den sydsvenska bonadskonsten (se invidsittande
plansch).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
