- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 6. Frihetstidens kultur /
410

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bodman, »Göteborgs äldre industri» (i »Göteborgs jubileumspublikationer», IX, 1923).
— G. Bodman, »Fabriker och industrier i det gamla Göteborg» (1925). -— G. Bodman,
»Göteborgs industrihistoria i siffror 1747—1920» (i »Göteborgs vetenskaps- och
vitterhetssamhälles handlingar», 4:e följden, bd 32, n:r 3, 1926). — E. F. Heckscher, »De
svenska manufakturerna under 1700-talet» (i »Ekonomisk tidskrift», 1937). — »Sveriges
befolkning från det stora nordiska krigets slut till tabellverkets början, 1720—1750»
(i »Ekonomisk-historiska studier», 1936). — »Un grand chapitre de l’histoire de fer,
le monopole suédois» (i »Annales d’histoire économique et sociale», IV, 1932). —
»Jonas Alströmer och Alingsås manufakturverk» (i »Ekonomi och historia», 1922). —
»Hem-slöjdskommitténs betänkande» (I, 1918).

SVENSKA OSTINDISKA COMPAGN1ET.

E. Olän, »Ostindiska Kompaniets saga» (2 nppl., 1923). — S. T. Kjellberg, »Svenska
Ostindiska Kompaniet» (i »Svenska kulturbilder», bd 2, 1930).

EN MÄRKVÄRDIG EPOK I MEKANISK UTÖVNING.

Här citerade arbeten av Polhem äro hans »Kort berättelse om de förnämsta
mecha-niska inventioner» (1729) samt hans »Patriotiska testamente» (1761). Den bästa
framställningen av Polhem är hittills »Christopher Polhem. Minnesskrift utg. av Svenska
teknologforeningen» (1911), vari ingår levnadsteckning och bibliografi av S. E. Bring
samt redogörelser för Polhems verksamhet på olika områden av G. Sellergren, H.
Sundholm och N. Cronstedt. Därjämte hänvisas till C. Sahlin, »Valsverk» (1934) och
5. Klingenstierna, »Åminnelsetal öfver Christopher Polhem» (1753). För Sven Rinman
och hans tid se C. Forsstrands biografi (1920), och, särskilt för Eskilstuna fristad, K.
Hellberg, »Eskilstuna» (2 bd, 1919—20). Beskrivningen av Triewalds anläggning i
Dau-nemcra är hämtad ur M. Triewald, »Kort beskrifning om eld- och luftmachin» (1734)
Alingsåsverkens historia finnes i G. H. Stråles stora monografi »Alingsås
manufakturverk» (1884) varjämte i dessa partier ha citerats C. von Linné, »Wästgötaresa» (1747)
och C. Nyrén, »Charaktersskildringar och minnen» (1836). Alla skildringar av Carl
Bernhard Wadströms första resa till Solingen torde gå tillbaka på B. von Beskows
minnesteckning i Svenska akademiens handlingar (1861). För hela perioden kan hänvisas
till det stora antalet redogörelser för nya uppfinningar och tekniska framsteg, som
finnas i årgångar av Vetenskapsakademiens handlingar (från 1739) och i Sveriges, bl. a.
av Polhem utgivna, första tekniska tidskrift, »Daedalus hyperboreus» (1716—17) samt
numera i Tekniska museets årsskrift med samma namn, »Daedalus» (från 1931).

VARDAGSLAG OCH FESTSTÄMNING. KONSTER OCH MODER.

För denna uppsats har begagnats ett flertal av Frihetstidens skönlitterära arbeten (i
original). Åtskilliga historiska framställningar äro angivna i litteraturen till de
föregående uppsatserna; här må särskilt tilläggas S. Lagerbring, »Sammandrag av Svearikes
historia» (del 5, 1—3 avd., 2 uppl., 1779—80). I den stora serien »Svenska kulturbilder»
må påpekas åtskilliga uppsatser av S. Wallin och S. Svensson. Bland memoarer från
Frihetstiden må särskilt nämnas de innehållsrika skildringarna i »E. F. von Saltzas
fa-miljeanekdoter», utg. av N. Sjöberg (1912) jämte amiral »Carl Tersmedens memoarer»,
Utg. av N. Sjöberg (särsk. bd I, 1912). Dessa memoarverk måste emellertid upptagas
med försiktighet; så stämmer t. ex. icke den ovan sid. 232—34 meddelade anekdoten
med Ättartavlornas biografiska data. På dessa och andra memoarverk stöder sig O.
Kuglenstiernas innehållsrika (men icke alltid exakta) kulturskildring »Svensk Rokoko»
(1923). Bland monografier kan nämnas S. Roths över J. H. Scheffel (1936). Vidare må
anföras: A. Lindblom, »Stockholms slott genom seklerna» (1925). — O. Sylwan, »Lyx
och komfort» (1937). — E. Olän, »Svenska brännvinets historia» (1822). — A. Evers,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/6/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free